Linus 17 år

by Helena // 28 februari 2010 // 12 Comments

GRATTIS GRATTIS GRATTIS till min 17-åring! 😀

Tänk att det redan är 17 år sedan min lilla kille föddes…

Förlossningsberättelse: Bebisen var planerad trots ung ålder. Jag var 20 år och hade gått upp ca 20 kg och kände mej tung och redo att föda min bebis, datumet var satt till 4 mars men eftersom jag var SÅ stor så trodde alla att jag skulle få mycket tidigare. På slutet av graviditeten så hade jag väldigt högt blodtryck och dessutom protein i urinen -tecken på havandeskapsförgiftning. Jag hann aldrig bli så orolig pga detta, eftersom han föddes bara några dagar senare.

4 dagar tidigare, söndagen den 28 februari 1993, då jag och den blivande pappan sov över hos min mamma och pappa, så vaknade jag 8.30 av att vattnet gick. Fast det kom bara lite då och då. Inga värkar alls. Jag kände mej lugn och cool och hade ju läst att det kunde ta LÅNG tid första gången. Den blivande pappan (25 år) och den blivande morfadern (41 år) åkte ut med en skoter till ett isfall i närheten för att isklättra. Den blivande mormodern (39 år) och jag tog bilen dit fram och tillbaka och jag fotade när min pappa säkrade honom när han klättrade på isfallet. Värkarna började vid 12.00, inte så starka. Mamma skjutsade in oss till BB , framme 13.50 och jag var då öppen 2½ cm. Barnmorskan sa att det kommer INTE att bli någon bebis idag i alla fall. Räkna med det.

Ledsen Linus hos moster Jenny

Jag använde endast lustgas som smärtlindring och tog nog för mycket för jag har minnesluckor och av det jag minns så är mycket som i en dimma.

Barnmorskan fick fel för 18:40 samma dag så började krystvärkarna och barnmorskorna rusade in i rummet som jag låg i och beordrade mej att ”SLUTA KRYSTA!!! Du är inte redo ännu”. Jag skiter i vad de tjafsar om tänkte jag och fortsatte att följa vad min kropp sa åt mej att göra. De undersökte mej och HOPPSAN stinta -jag var visst helt öppen. Nu blev det minsann en massa spring bland personalen. Jag skriker ut mina krystvärkar och en bm ber mej vara TYST för jag kan skrämma de andra mammorna som ska föda. Tyst? Det kan hon vara själv, jag skiter i vad den KÄRRINGEN säger tänkte jag och fortsatte att skrika om jag nu ville det. Det gick faktiskt inte att undvika… 19:07 tittade världens vackraste pojke ut!!! Nu var det han som skrek och jag och hans pappa bara loooog! LYCKA! 😀

Moster Jenny (18 år) i blöjbytartagen!

52 cm lång och 3 810 gram tung. Ca 5 timmar på BB. Nu är han aningens större. Han är en bra bit över 180 och har 44 i skor. Men han är fortfarande världens vackraste -ja på delad plats med hans bror och syster förstås! 🙂 Linus vill inte att jag lägger ut bilder på honom här på bloggen, så det har jag aldrig gjort. Men han har lovat mej att jag får visa bebis och barnbilder och då passar jag såklart på att visa min lilla/stora sötnos.

Charmkillen kom fram när koliken försvann! 😀

Vi var på BB i tre dagar fick ett rum där bara vi tre låg. Personalen frågade ofta om jag inte ville lämna in honom i ”salen” så jag fick sova, men NÄ jag ville inte lämna bort honom, han skulle vara med oss ju. Jag var SÅ pigg och glad och ville bara hoppa runt och dansa, fattade aldrig varför de andra mammorna hasade sej fram och såg så trötta ut. Jag längtade bara hem så otroligt mycket och det var helt underbart när den dagen kom och vi fick njuta av vår lilla bebis.

Lars, Linus hösten 1993

Vi skulle bara in en sväng på BB någon dag senare för en läkarkontroll och sedan hem igen, trodde vi… Linus hade GULSOT och vi blev tvungna att läggas in igen! Vi hade naturligtvis ingen packning med oss…Pappan fick åka hem för att hämta allt som behövdes och vi blev inlagda. Linus skulle sola (få ljusbehandling). Ligga naken på en vattensäng som i ett solarium och med ögonbindel på sej. Jag fick bara ta upp honom var fjärde timme för att ge honom mat, sedan skulle han snabbt ner igen. Sedan var det ju viktigt att vi vägde honom före och efter amningen också.

Fruktansvärt jobbigt!!! Jag grät och grät och grät…Men jag skämdes för personalen så jag gick alltid in på toan, slog på vattenkranen och sköljde sedan ansiktet i kallt vatten. Precis som att de inte märkte det ändå… Jag tyckte SÅ synd om honom när han bara låg där. Men han trivdes förmodligen väldigt bra för han sov mest hela tiden. 🙂 Dagen efter så skrattade jag åt alla mina tårar. Hormonerna ni vet. Upp och ner. Efter 2 nätters solande så var allt bra och vi fick åka hem.

Linus fick då kolik som höll i sej tills han var tre månader. Han var ofta tröstlös på kvällarna/nätterna helst och skrek och skrek. Inget hjälpte. En mycket jobbig tid för oss 3, men samtidigt hade jag förväntat mej att det skulle bli tufft med en liten bebis så det kändes som normalt. Tills lillebror föddes och jag fick uppleva hur det kunde vara med en nöjd bebis som mest bara sov. 😀

Sötnosen Linus (3 år) hjälper till att hälla i vatten på Gustavs dop 1996

Gustav 14 år

by Helena // 22 februari 2010 // 14 Comments

GRATTIS GRATTIS GRATTIS till min fjortis! 😀

För 14 år sedan så föddes min lilla kille och så här gick det till.

Förlossningsberättelse: Jag blev gravid trots att jag hade spiral och när spiralen togs ut så sa de till mej att det var 50% risk att det skulle bli missfall, så vi var väldigt oroliga på grund av detta. Dessutom tog jag cellprov som visade sej ha cellförändringar… Jag var 23 år, väntade mitt andra barn och hade gått upp ca 25 kg. Jag kände mej tung och redo att föda min bebis, datumet var satt till 26 februari men eftersom jag var SÅ stor så trodde alla att jag skulle få minst en månad tidigare, t o m barnmorskan.

Gustav på BB 1996

4 dagar tidigare, torsdagen den 22 februari 1996 så vaknade jag 3.30 av värkar, som inte var så starka men ändå höll mej vaken. Väckte pojkarnas pappa ca 4.00. Vattnet gick en kvart senare och var ljusbrunt. Ringde efter barnvakten -mormor- som kom och senare lämnade hon storebror Linus (nästan 3 år gammal) på dagis. Vi tog taxi till BB och var framme vid 5.00. Eftersom fostervattnet var färgat så tyder det på att bebisen hade bajsat där inne och därför krävdes det extra bevakning för att se att han mådde bra. En skalpelektrod fästes därför på hans huvud. Jag använde ingen smärtlindring alls. Hade så dålig erfarenhet av lustgasen så jag tog inte den heller. Krystvärkarna började 7:15 och 7:20 föddes en hel och ren underbar bebis som var lugn och tyst och sökte efter mat direkt. LYCKA! Sedan bajsade han igen, fast PÅ min mage denna gång! 🙂 Allt visade sej gå bra.

Gustav & morfar 1996

Min lilla sötnos myser i vagnen sin första sommar.

Två timmar och 20 minuter på BB. 49 cm lång och 3 875 gram tung och självklart världens vackraste. Nu är han aningens större, men fortfarande världens vackraste -ja på delad plats med hans bror och syster förstås! 🙂

Alex, Gustav 13 år

Den lustiga vägen

by Helena // 19 februari 2010 // 11 Comments

Måste berätta att jag fick ett mail igår från en tjej som googlade febrilt efter en barnbok som hennes mamma har pratat om i 25 år! 😀 Hon hittade en kommentar som jag skrivit på en blogg någonting om Fräken Fröken och Rufsa Tufsa och spårade mej vidare till min blogg där hon sedan hittade min mail. Tänk vad lite bloggande och kommentarer kan göra! Hon var ute efter den rätta TITELN och FÖRFATTAREN till denna underbara barnbok. Jag kan bara hålla med hennes mamma. Boken är helt underbar och jag älskade den när jag var liten och jag älskar den nu! Jag vill dela med mej till er också. Minns du att mamma läste den för oss Jenny? Kanske för dej också syster Johanna?

Titel: Den Lustiga Vägen till Landet Bak-och-Fram. Skriven av: Birgit Bergkvist. Omslag och illustrationer: Kerstin Frykstrand. Tryckt 1956

Som sagt en helt underbar bok som handlar om två småflickor som heter Fräken-Fröken och Rufsa-Tufsa. De träffar på två små trasseltroll som tar med tjejerna längs med Den lustiga vägen, där bakom varje krök väntar ett nytt äventyr. Vad sägs om en knapp som kan vända en uppförsbacke till nedförsbacke? Eller att kossorna mjölkar sockerdricka? 😀

Boken kan VARMT rekommenderas! Skulle vara kul att höra om fler har läst den och vad ni tycker!

Betty är lite liten för att uppskatta boken ännu. Men snart så! 😉

Tack vare att ni höll tummarna så fick jag bra värden på MVC igår. 🙂 TACK!

Jag hade ett blodtryck på 135/79 så det var ju bra. (Det räknas som högt om det är 140/90 eller högre.) SKÖNT att slippa oroa sej för eventuell havandeskapsförgiftning. Visserligen hade jag äggvita fortfarande, men så länge blodtrycket inte stiger så är det ju lugnt. BM tyckte inte att jag skulle oroa mej för GBS (lätt för henne att säga) hon blev dock lite fundersam till varför jag hade så mycket ögonflimmer…

NÄ, nu ska jag bara fokusera på min lilla bebis där inne som sparkar varje dag och faktiskt mår bra nu. Lilla pluttan som redan är runt 35 cm. Vi längtar så efter dej!

Betty och jag har varit ute en sväng med pulkan nu på förmiddagen men vädret är inte det bästa. -15 och det blåser.Vi blev ordentligt rödblommiga om kinderna! 😀 Senare ska jag skjutsa mina tonåringar till sin pappa. Gustav umgås ju bara med sin tjej (sedan 4 månader tillbaka) när han är hos sin pappa. De är SÅ söta ihop!

SKÖN FREDAG önskar jag er! Tack för att ni tittar in här.

PUSS & KRAM

by Helena // 14 februari 2010 // 12 Comments

Vad roligt att läsa att alla blev en Myshumla på testet! Hahaha bara jag som var en Rosamolnare tydligen.

♥ Alla hjärtans dag idag! ♥ Om nu någon skulle ha missat det… 😉 Jag önskar er alla en jättetrevlig dag! Har ni varit extra gulliga mot någon eller kanske blivit uppvaktad? Vi har myst med lite paket och härlig långfrukost i soffan! Ikväll är vi bjudna till Bettys farmor och farfar på smörgåstårta.

Jocke & Jag på Smackis, Timrå. Foto: syster Johanna

Idag så pussar jag extra mycket på mina tre barn Linus, Gustav och Betty och självklart på min sambo Jocke. Mina älsklingar som betyder mest av allt i denna värld!

En extra klapp på magen blir det såklart också. Så här myspysigt hade Jocke, jag och bebisen i magen i fredags kväll framför Lets Dance. Idag så går jag in i VECKA 27.

Igår så fick Jocke hjälp att skotta det besvärligaste av taken på våra ekonomibyggnader av min systers man Lars. Min syster Jenny, Lars och deras 3 barn; Victor, Julia och Nelly och vi fixade hemmagjord pizza och pizzasallad. Det blev riktigt gott och det är ju betydligt roligare att laga mat ihop. 🙂 Sedan blev det schlager, mest för att det ”måste” man ju se. Men vad många skitlåtar som är med i år! Eric, den söta lilla pojken med bidrag nr 1 (Mollys pojkvän) var ju gullig och bra. Men har han en chans utanför Sverige? Tror inte det. Detsamma kan jag säga om Andreas. (ja jag vet att du gillar den karln Jenny! 😉 ) Tack syster med familj för en supertrevlig kväll! ♥

Min stora kärlek!

Mor & dotter

PUSS!

Far & dotter sussar i soffan

Jag & Betty

Betty & storebror Gustav

MVC, GBS & många tårar

by Helena // 05 februari 2010 // 24 Comments

Idag så var det besök på MVC, det andra i min 25 veckors långa graviditet. Så underbart att höra bebisens hjärtljud och att allt var bra. Men samtidigt så fick jag veta att jag har GBS. Jaha..GBS.

Hade NI hört talas om det? Jag hörde talas det för första gången förra veckan (!) och då har jag ändå varit gravid 3 gånger förut.

Så här ser lilla bebisen ut nu. Vecka 25 (24+5)

Jag hade urinvägsinfektion tidigt i graviditeten och då gjordes en odling som visade på GBS. Men det fick jag inte veta förrän idag. Min barnmorska förklarade att det var Grupp B-streptockocker och att jag skulle bli behandlad med antibiotika när förlossningen började och att vi inte behövde oroa oss. Hon rådde mej att INTE läsa om detta på nätet för då skulle jag bara bli livrädd. Vad tror ni att jag gjorde när jag kom hem? Jo jag läste självklart ALLT jag kunde. Blev livrädd och började storgråta!

Man kunde nämligen läsa att bebisen KAN dö redan i magen. Vid förlossningen så KAN bebisen få lunginflammation, blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. I värsta fall slutar det med dödsfall. Ca 30 procent av alla gravida bär på denna bakterie och jag är alltså en av dessa.

Min sambo Jocke och en kompis till mej som jobbar som sjuksköterska har tröstat mej och övertalat mej om att det OFTAST går hur bra som helst. Så det känns lite bättre nu. Min kära kompis ska prata med sin vän i Norge som jobbar på intensiven för nyfödda. Ska bli intressant att höra vad hon har att säga.

Jag ska tydligen ta antibiotika 2-4 timmar innan bebisen föds och hur ska det gå till när mina förlossningar brukar gå så fort? Sist var vi bara 13 minuter (!) på BB…detta oroar mej också. Menmenmen i de allra flesta fall så går det ju trots allt bra!!! Så det är bara att tänka positivt, men jag är lite orolig ändå. Ärlig talat.

För ca en vecka sedan så åkte jag på en Dunderförkylning med feber, direkt efter det så blev jag välsignad med en ordentlig Vinterkräksjuka som var så kraftig att jag trodde att jag skulle spy upp bebisen…Sedan hinner jag inte mer än att samla krafterna och gå på MVC och idag få dessa ”goda nyheter”! Livet är bra härligt. Nästan jämt.

Detta är förklaringen till varför jag har varit så osynlig hos er också, kära bloggvänner! Hoppas att ni förstår.

Jag önskar er alla som läser min blogg en riktigt skön fredagskväll!

Gravid 3 barnsmamma på kalas

by Helena // 06 januari 2010 // 15 Comments

Magen vecka 21 ( 20+3)

Ja rubriken får sammanfatta dagen + dagens bilder i inlägget!

108 (440x800) 097 (516x800) 112 (488x800)

Det är inte bara magen som växer, hela kroppen sväller fint. Jag har gått upp 9-10 kg och som vanligt så lägger jag på mej mycket vatten, märks på händer, fötter och ansikte. Snart kan jag inte gå utan måste rulla fram… 😉

KÄRLEK!!!

Idag har vi firat mina barns kusin VICTOR! Tänk att det var 11 år sedan min syster fick sin lilla kille.”Min” kille har verkligen blivit stor. Grattis igen sötcoolingen!!! 😀

072 (600x800) 080 (591x800) 087 (585x800)

Betty fick två likadana dockvagnar och två likadana pulkor av tomten, så det blev en tur till Toys r us för att lämna tillbaka dubbletterna och istället kom vi hem med en hel bondgård i trä med hästar och kossor! 🙂 Bongården kommer från BRITAINS och är i skala 1:32.

136 (800x600)

I morgon börjar mina söner sina skolor igen, det blir nog tufft för gossarna att komma upp eftersom de har gjort om dygnet totalt…Tur att det är helg snart så de får vila ut! 😉

Lantliga bilder + ultraljud

by Helena // 22 december 2009 // 10 Comments

Backen upp till vårt hus

Brrr idag har vi kallt (just nu -17) men det är soligt och fint väder.

Jag älskar vårt hem, jag har verkligen hittat hem. Det är bara så! 🙂 Jag gillar våren och sommaren allra bäst, men titta bara på de här bilderna som jag tog idag. Visst är det vackert här även på vintern?

Jag har börjat känna små små sparkar i magen och det är = LYCKA! Det är t o m mysigt att vara gravid då. 🙂

Igår så var vi på ULTRALJUD och fick titta på vår lilla krabat i magen. Det är helt otroligt skoj att få se den lilla röra på sej och så skönt att höra att allt såg normalt och bra ut. Den lilla rör sej betydligt mindre än vad Betty gjorde, hon var som en liten tornado i magen…Vi frågade barnmorskan om hon såg vilket kön det var på bebisen och hon var inte helt säker, men gissade på att det var en TJEJ! Åh vad roligt med två tjejer när det är så tätt mellan de små (1½ år). Men skulle det vara en liten kille så är det lika roligt. 🙂

Så här ser vår lilla sötnos ut 18+1 veckor gammal:

Ser ni att hon har armen ovanför huvudet?

Beräknat födelsedatum är 22 maj 2010 och jag är idag i vecka 19. (18+2) Sedan så får vi se om det stämmer eller inte. Jag är van att få före BF, så har det varit med alla 3. Linus 4 dagar före, Gustav 4 dagar före och Betty 2½ vecka före.

Fina kransar som Jocke (tillsammans med sin far) har gjort, pryder vår pardörr

HEJDÅ från oss, hörs snart igen! Nu så ska jag fixa lunch till Linus, mej och Betty. Betty sover, men hon vaknar nog snart. Just det, jag läste att några har problem med att komma in på min sida, att den laddar sakta osv. TACK för att ni säger till. Jag ska kolla på vad det kan bero på. Vi använder bara Firefox och då är det inga problem, men jag märkte att det var trögt med Internet Explorer. Kanske att ni använder det, ni som har det segt? Eller… jag tar tillbaka att jag ska kolla upp det…Jocke ska kolla upp det! 😀 Han sköter alla mina tekniska problem i WordPress och vad det nu kan vara. En helt perfekt man att ha till allt möjligt! 😉

Fostervattenprov

by Helena // 07 december 2009 // 5 Comments

Idag tog jag fostervattenprov! Det är roligt när man får se sin bebis genom ultraljud, men det är mindre roligt när de sticker ner den enorma nålen i magen. Eller sticker. HUGGER ner nålen stämmer nog bättre som beskrivning. Det är obehagligt, men bara bebisen är frisk och jag inte råkar ut för missfall så spelar det ingen roll alls med den ”lilla” smärtan.

Lilla bebis Betty, endast några timmar gammal!

Enligt första läkaren som tog ul så är jag idag i vecka 17+0

Enligt andra läkaren så är jag i vecka 15+3

Enligt tredje läkaren (dagens man) så är jag i vecka 16+1. Men det riktiga ultraljudet som vi ska ta den 21 dec får lämna det slutgiltiga beskedet.

Sedan har tre olika läkare sagt tre olika beskrivningar på hur lugnt jag måste ta det efter provet. En sa att det är bra om jag inte lyfter (ex Betty) på en vecka. En annan sa 2-3 dagar och dagens man sa att det räcker att du tar det lugnt idag, i morgon kan du leva som vanligt igen! Ih vem ska man tro på? Jag har bestämt mej för att som vanligt lita till det sunda förnuftet och ta det extra lugnt det närmsta dagarna, allt för att minska missfallsrisken.

Vi får provsvaret inom en vecka så nu är det bara att hålla tummarna att allt går bra!

Jag och Jocke har haft mycket roligt när vi har läst kommentarerna. Han tackar och bockar för alla Grattis hälsningar! Han säger inte så mycket, men han verkar inte ha något emot att vara lik Agent Mulder! Hahaha.

Julfest

by Helena // 05 december 2009 // 11 Comments

Jocke och jag jobbar på samma ställe, så när företaget bjöd på julfest igår så gick vi båda två. Fast vi umgicks mest med våra respektive närmaste kollegor under kvällen! 🙂

074 (600x800) 071 (600x800)

075 (600x800) 078 (600x800)

PUSS på dej älskling!

Betty var hemma med sin storebror Linus och moster Johanna och Henke. Det var första gången som någon annan skulle lägga henne, men det hade gått jättebra. Hon vaknade till en stund, men sedan somnat om och inga ledsna miner. Gud så skönt det känns för en orolig mamma. 🙂 Johanna har inga egna barn, men kommer nog att bli en jättebra mamma när den tiden kommer. Storebror Gustav sov borta hos kompisar.

Julfesten var på Våningen i Sundsvall och det var riktigt roligt att träffa alla kollegor igen, det blir ju inte så ofta nu för tiden när jag är mammaledig. Inte ofta det blir party heller… De flesta visste ju inte om att vi väntade barn och jag fick en hel del kommentarer som ”Igen!?” ”Men du fick ju barn nyss!?” ”Gör ni inget annat!?” ”Hur många ska du ha!?” Men de allra flesta var glada för min (vår) skull och önskade oss all lycka! 🙂

004 (603x800) 031 (600x800)

Klänningen har jag beställt från Bubbleroom. Fick många komplimanger för den, även fast jag mest kände mej som en vandrande tjock bakelse eller nåt. Klänningen är ingen mammaklänning men jag lyckades komma i den ändå. Än så länge… 😉 Den svarta boleron är köpt på Gina Tricot. Gillar inte att svälla som sagt, gillar inte när mina bröst sväller som några kojuver heller, jag vill ha tillbaks MINA! Men det blir ju till sensommaren/hösten någon gång…

044 (580x800) 053 (598x800)

059 (585x800) 054 (598x800)

Nu närmast blir det mer fixning av tvätt, städning och sånt skoj, sedan ska Gustav hämtas från sina kompisar och middag ska fixas innan det blir mer skjutsning när Gustav och hans kompisar (och flickvän?) ska på ”disco” i stan.

Hoppas att ni har det bra! Här kommer avslutsvis lite partybilder från igår! 😀

Två supersöta kollegor. Ulrika & Lizettie

013 (800x600) 014 (800x600)

024 (800x586) 039 (600x800) 036 (800x600)

Det blev inget fostervattenprov idag

by Helena // 30 november 2009 // 11 Comments

134 (800x600) 140 (800x600)

Fröken är en Tollare, fast här funkar hon fint som kudde när Betty vill gosa med moster Johannas & fabbo Henkes hund. Visst är de söta? 😀

Idag tog Jocke ledigt från jobbet och vi skjutsade ut Betty till moster Jenny som var ledig idag. Vi skulle nämligen ta fostervattenprov.

Enligt tidigare ultraljud så skulle jag vara i vecka 16+0 idag, men när vi kom till sjukhuset och de ”bara för säkerhetsskull” skulle mäta lilla bebisen i magen innan de tog provet (vilket man gör under en ultraljudsundersökning, fostervattenprov tas aldrig tidigare än vecka 15), gissa vad hon säger då? ”Nä…jag får det inte att stämma. Den här bebisen är inte 15 veckor”. VA?

Hon menade på att bebisen var 14+ 3, istället för 16+o. ”Näää det kan ju inte stämma!” sa jag. ”Jag tog graviditetstest den 7 september som var positivt!” Ja det tyckte hon ju var konstigt för enligt hennes beräkning så borde jag ungefär ha blivit gravid den dagen och då är det ju omöjligt att plussa. Sedan krävs det mej veteligen lite sex för att det ska bli en bebis och det hade vi inte de dagarna. MEN det stämmer utmärkt med vad den tidiga ul kom fram till.

Vi fick iaf en ny tid måndagen den 7 dec, då ska jag vara 15+3 enligt henne och 17+0 enligt tidigare ul…hm.

Gravid vecka 14 eller vecka 16? Betty föddes 2½ vecka tidigare -kanske blir det så med denna bebbe också? 🙂

Nu ska jag gå och se till att min son, Linus, verkligen har ställt alarmklockan. Han går i gymnasiet och han har VÄLDIGT svårt att komma upp på morgonen. Han hör inte alarmet på hans mobil, så nu tvingade jag honom att köpa en alarmklocka som står på skrivbordet och skränar och då är han ju tvungen att kliva upp. Men i morse lyckades han ändå sova över… han glömde väl (lät bli!?) att ställa den. Jag lyckas väcka honom ibland, men då kanske han går för sent till bussen så att han missar den istället. Dessutom är han snart 17 år och borde kunna klara sej utan att mamma ska väcka honom…Dessa tonåringar!

För er som inte känner till vad fostervattenprov är, så kan jag berätta att det är någonting som erbjuds blivande mammor som är över 35 år. Eftersom risken för kromosomavvikelser ökar med åldern. Läkaren för in en tunn nål genom buken och livmodern till fostervattnet och suger ut fostervätska som sedan analyseras.

Den vanligaste avvikelsen är att det finns tre istället för två exemplar av kromosom nr 21, det kallas också trisomi 21, eller Downs syndrom. Mindre vanligt är det att ha en extra av nummer 18 eller 13, trisomi 18 respektive 13. Det kallas också Edwards syndrom respektive Patau´s syndrom.

Edwards syndrom är en av de få trisomier som över huvud taget kan förknippas med liv, men de flesta av de drabbade blir dödfödda. Denna trisomi medför många missbildningar, både på inre och yttre organ. Svår utvecklingsstörning brukar råda och 80% av de drabbade dör under nyföddhetstiden. Endast ett fåtal blir äldre än 1-2 år och ytterst få lyckas lära sig tala. Det är de svåra missbildningarna i kroppen och därmed dess funktioner som ligger bakom de höga dödstalen. En stor majoritet har till exempel hjärtfel.

Pataus syndrom innebär oftast missfall eller kraftigt förkortad livslängd. De flesta barn med Pataus lever inte längre än en månad.

Det finns en liten risk att graviditeten kan påverkas. Det är ovanligt, men man räknar med att risken för missfall ökar med ca 0,5 procent av ett fostervattenprov.