MVC, GBS & många tårar

Idag så var det besök på MVC, det andra i min 25 veckors långa graviditet. Så underbart att höra bebisens hjärtljud och att allt var bra. Men samtidigt  så fick jag veta att jag har GBS. Jaha..GBS.

Hade NI hört talas om det? Jag hörde talas det för första gången förra veckan (!) och då har jag ändå varit gravid 3 gånger förut.

Så här ser lilla bebisen ut nu. Vecka 25 (24+5)

Jag hade urinvägsinfektion tidigt i graviditeten och då gjordes en odling som visade på GBS. Men det fick jag inte veta förrän idag. Min barnmorska förklarade att det var Grupp B-streptockocker och att jag skulle bli behandlad med antibiotika när förlossningen började och att vi inte behövde oroa oss. Hon rådde mej att INTE läsa om detta på nätet för då skulle jag bara bli livrädd. Vad tror ni att jag gjorde när jag kom hem? Jo jag läste självklart ALLT jag kunde. Blev livrädd och började storgråta!

Man kunde nämligen läsa att bebisen KAN dö redan i magen. Vid förlossningen så KAN bebisen få lunginflammation, blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. I värsta fall slutar det med dödsfall. Ca 30 procent av alla gravida bär på denna bakterie och jag är alltså en av dessa.

Min sambo Jocke och en kompis till mej som jobbar som sjuksköterska har tröstat mej och övertalat mej om att det OFTAST går hur bra som helst. Så det känns lite bättre nu. Min kära kompis ska prata med sin vän i Norge som jobbar på intensiven för nyfödda. Ska bli intressant att höra vad hon har att säga.

Jag ska tydligen ta antibiotika 2-4 timmar innan bebisen föds och hur ska det gå till när mina förlossningar brukar gå så fort? Sist var vi bara 13 minuter (!) på BB…detta oroar mej också. Menmenmen i de allra flesta fall så går det ju trots allt bra!!! Så det är bara att tänka positivt, men jag är lite orolig ändå. Ärlig talat.

För ca en vecka sedan så åkte  jag på en Dunderförkylning med feber, direkt efter det så blev jag välsignad med en ordentlig Vinterkräksjuka som var så kraftig att jag trodde att jag skulle spy upp bebisen…Sedan hinner jag inte mer än att samla krafterna och gå på MVC och idag få dessa ”goda nyheter”! Livet är bra härligt. Nästan jämt.

Detta är förklaringen till varför jag har varit så osynlig hos er också, kära bloggvänner! Hoppas att ni förstår.

Jag önskar er alla som läser min blogg en riktigt skön fredagskväll!

24 comments

  1. Janne says:

    Hejsan! Roligt med ett barn till! Själv har vi inga barn. Vilket fint hus ni har! Ja vi bor också på landet i Björkvik utanför Katrineholm. Vilken trevlig blog ni har fått till denser mycket bra ut.

    MVH Janne

  2. Theres says:

    Oj, vilka saker som händer dig! Hoppas verkligen att allt kommer gå bra för dig framöver. Självklart finns förståelsen över varför du inte uppdaterat på ett tag, fast du har minsann varit lite saknad 😉 Vad stor bebisen är redan i v.25, tänk att snart är jag där. 1½ vecka kvar! Iiiiih! Ta väl hand om dig! Styrkekram

  3. Linruz says:

    Åhh det blev lite för mycket förstår jag.
    Förstår din oro.
    Det går säkert bra men man oroar sig ju ä´ndå.
    Kram från mig
    Lina

  4. kamomilla says:

    åh vad jobbigt med så mycket på en gång. jag hoppas allt går bra med förlossningen och att du får all den proffsghjälp som du behöver när det är dags!
    Kram och styrka till er!
    kamomilla

  5. Stina says:

    Gläd dig iaf i eländet att du VET att du har GBS.. När min son föddes blev han dålig efter ca 30 minuter.. ingen visste varför – men han fick antibiotika. GBS hade jag inte ens hört talas om! Sonen hade lunginflammation, blodförgiftning och förstorad hjärtmuskel visade det sig sen och låg i respirator i en vecka. Jag tror att orsaken att han blev ”smittad” är att jag fick feber natten innan han föddes. Om jag hade GBS eller inte vet jag inte, men läkarna tror det! Idag är han en frisk kille utan men!

  6. razzel says:

    Din sköterska hade rätt, -men tyvärr så går man ju hem och kollar på nätet… Har i och med min egen sjukdom önskat många gånger att jag inte läst vissa sidor, och vet ju nu också att en del skrämselsidor inte ens är sanna idag. Informationen kan vara ett par år gammal och sjukvården utvecklas snabbt.
    Försök att koppla bort det här och njut av din graviditet. Att ta ut elände i förskott mår du bara dubbelt dåligt av

  7. Maria says:

    Hej Helena!
    Jag har följt din blog ända sedan jag såg ert hem i aftonbladets bilaga. Har dock ännu aldrig lämnat någon kommentar. Det du skrivit i dagens inlägg träffade rakt i hjärtat.
    Vi förlorade vår lilla ängel Thea i grav.v22 juni 2008. Hade då varit inlagd några dagar för att jag redan börjat öppna mig, men förlossningen gick inte att stoppa. Fick veta efteråt att jag är bärare av GBS. Har även jag gått igenom två graviditeter och har två friska barn.
    Förstår verkligen din oro, men tänk vad bra att du redan är i v.25 och att de upptäckt dessa bakterier redan nu.
    Jag bär äntligen på en till liten skatt, är i v.37 och skall denna gång äta antibiotika i samband med förlossningen. Men oj, vad även jag är orolig. Skickar styrkekramar till dig och hoppas av hela mitt hjärta att allt går bra för dig!
    Kram Maria

  8. Hanna says:

    Oj, det hade jag inte hört talas om.. Jag hade oxå urinvägsinfektion med komplikationer när jag väntade ’tvåan’… men vad jag vet inga såna basilusker.
    Håller tummarna för er, kommer säkert att gå bra!
    Försök att inte tänka på det 🙂

    Ha en skön helg!
    Kram Hanna

  9. Moster/syrra Jenny says:

    Förstår att det var jobbigt att höra idag! 🙁 Jag hade oxå gjort som dig. Sökt om det direkt då jag kom hem.

    Förmodligen kommer du kanske få bli igångsatt före och då hinner du ju få antibiotikan och alla kan vara förberedda? Kräv det annars! 🙂

    Fast helst vill man ju inte bli igångsatt, men det skulle ju kännas tryggare en sån här gång.

    Det kommer gå jättebra för bebisen! 🙂

    Många kramar från mig!!!

  10. alegni says:

    vad tråkiga nyheter du fick, men det är ju ändå en stor tröst att det för det mesta går bra i alla fall. jag förstår att du oroar dig ändå, det skulle jag också göra. ibland är det ju bättre att inget veta. när jag väntade vårt första barn hade jag leverförgiftning. inte förrän efteråt talade läkaren om för mig hur farligt det var för fostret och att bebisen faktiskt hade kunnat dö i magen. gossen fick inga andra men av mitt tillstånd än att han var liten när han föddes, för han hade slutat växa ungefär fyra veckor innan födseln (jag blev igångsatt två veckor före beräknad tid). inom några månader hade han vuxit till en normalviktig bebis.
    jag önskar er allt gott och är övertygad om att allt kommer att gå bra. fundera inte för mycket nu, vännen.
    kram
    ingela

  11. Li says:

    Det kommer att gå jättebra Helena! Tänk vilka fantastiskt duktiga barnmorskor och läkare vi har, och tänk vad mycket barn som föds och ÖVERLEVER. Jag håller med, läs inte allt som står! Jag hade heller aldrig hört talas om det, förrän nu, blev jätteförvånad.
    Jag förstår din oro och panik, men lita på barnmorskan! Kram Li

  12. Sofia says:

    Men gumman förstår att det blev mycket att ’ta’, när man är gravid är man ju extra känslig oxå redan innan. Men försök att lita på barnmorskorna och att de vet vad de pratar om även, om det kanske blir tufft att inte gå och oroa sig! Men du är en stark tjej och kommer fixa det här galant! Tänker på dig/er! Stora kramen Sofia

  13. Ida says:

    Vilka tråkiga nyheter du har fått men samtidigt bra att du fått veta det i så god tid. Har heller aldrig hört talas om detta. Egentligen är det lika bra att man inte vet om allt som kan hända och alla komplikationer som kan ske i samband med graviditet och förlossning. Man är ju tillräckligt orolig ändå.

    Hoppas att allt kommer gå bra och att du på något sätt ändå kan njuta av din lilla bebis som du bär på. Jag har blivit igångsatt med båda mina barn och självklart vill man hellre att det ska komma igång naturligt. Men i ditt fall kanske det vore bra att få bli igångsatt så blir det mer kontollerat och utbildad personal kan övervaka och ta hand om den lilla så fort h*n kommer ut.

    Hoppas du kryar på dig nu och att ni alla får vara friska! Nu ser vi fram emot våren och ljusare tider. Springa barfota i gräset, fika utomhus, sol och grillkvällar!

    Ha en riktigt skön helg!
    Kramar från Ida

  14. Jenny says:

    Hej Vännen!
    Vilka tråkiga nyheter, förstår att du oroar dig,men jag är säker på att det kommer att gå bra när det är dags för förlossning, nu vet de ju att du har det här och kan kolla till dig extra noga.

    Skickar dig en stoor styrkekram Jenny

  15. Grodmamman says:

    Tråkiga besked du fått, men ändå tur att du fått reda på det. Nu kan de ju ha extra koll på dig och bebisen. Min kusin fick också detta när hon väntade sitt första barn och var super orolig, men allt gick jätte bra.
    Eftersom GBS kan orsaka för tidig födsel, så har jag hört talas om det. Vår son är ju född i v 33+1.
    Kram

  16. Helena says:

    Hej Stina!
    Ja jag får verkligen vara glad över att de iaf kollade…så att jag nu vet att jag har GBS. Det måste ha varit fruktansvärt för er när er nyfödda hamnade i respirator. SÅ skönt att allt slutade lyckligt!
    KRAM
    /Helena

  17. Helena says:

    Hej Maria!
    TACK så jättemycket!!!

    Åh vad ledsen jag blir för din skull. Jag kan inte ens föreställa mej hur det skulle vara att förlora sitt lilla barn/foster. Fruktansvärt. Och ännu mer fruktansvärt när det är så enkelt att kolla för BM. VARFÖR gör det inte det till en standard på inskrivningen -för alla!? Nä det är precis som att de ska låtsas som att det inte ens finns. Jag blir faktiskt förbannad!!!

    Stort grattis till din lilla skatt som ju snart kommer att födas! 🙂 Vad roligt. Kommer du att bli igångsatt? Önskar dej all LYCKA TILL som finns!
    KRAM
    /Helena

  18. Helena says:

    TACK systra mi! 🙂 Ja jag ska kolla med henne hur de gör med igångsättning. Fast då tar det längre tid va?
    PUSS & KRAM

  19. Ensamma mamman says:

    Usch va mycket jobbigt på en och samma gång. Och självklart blir man rädd och ser de värsta framför sig men jag tror att de kommer gå jätte bra och bebis kommer må så bra. Många varma kramar till er!

  20. Johanna says:

    Hej vännen!! GRÅT inte…jag har haft GBS med båda våra grabbar och det gick hur bra som helst. Jag har också snabba förlossningar och nu sist hann jag inte få antibiotika tillräckligt länge så då blev vi inlagda på BB och fick ligga kvar i 4 dygn..dom var väldigt noga att kolla upp lillen då. Både genom att kolla hans andning och ta temp på honom ofta.

    Jag gjorde också misstaget att läsa om det på nätet och som jag gråtit över detta. Men det kommer gå bra för er också, i ”värsta” fall om du är orolig kanske dom får se till att sätta igång dig så du hinner få medicinen.

    Massa kramar och du, det kommer gå bra!! 🙂

  21. Anna says:

    Men oj oj vännen!
    Förstår att det känns jobbigt..
    Och jag förstår att du läste på nätet.Så blir det ju.
    Man vill alltid ta reda på fakta om saker..
    Skönt att läsa i kommentarerna att det gått bra för flera som haft samma problem!
    Det löser sig ska du se!
    Tänker på dig!
    Sköt om er!
    Många kramar Anna

  22. Anni från Fagga says:

    Men åh, att jag inte läst din blogg förrän idag!
    Jag var också GBS-bärare vid min senaste graviditet o reagerade exakt som du. Blev lugnad på BVC men åkte direkt hem o läste allt jag kom över på internet. Grät o ältade. En av anledningarna till att jag valde (läs: krävde) kejsarsnitt denna gång var just riskerna vid GBS-förlossning. Nu hade jag ju skräck efter min första förlossning, men detta var droppen som gjorde att jag genomled flera aurorasamtal innan jag fick mitt snitt. (Men jag sa aldrig att just GBS var en anledning för då hade jag inte fått snittet.) Tror säkert det kommer att gå bra, men har full förståelse för dig o dina tankar. Torka tårarna; nu har de ju koll på dig! Kram

  23. Helena says:

    Hej Anni!
    FY vad jobbigt för dej. Ja man blir riktigt orolig…
    Allra helst när jag har så snabba förlossningar. Risken är ju att jag inte hinner in i tid. Kanske bättre att bli igångsatt ändå. Ja jag vet inte. BM och jag har ett och annat och prata om nästa gång vi träffas. 🙂

    Skönt att allt gick bra för dej ändå. Hoppas att ni mår bra.
    KRAM
    /Leni

Lämna ett svar