Idag var det 9 månader sedan Betty föddes. Helt otroligt vad tiden går fort. Vår lilla busiga söta tjej!!!



Mellan 8-9 månader så har det hänt mycket med Bettys utveckling. Hon har verkligen fått en personlighet och det är så roligt att följa henne. Men hon är inte som alla andra bebisar...FÖRSTA TÄNDERNA har ju kommit nu och vanligtvis så brukar ju oftast de små nedre två framtänderna dyka upp först. Sedan de två övre framtänderna.
Men Betty hon har satsat stenhårt på att köra ”vampyr stilen”. Hennes första två tänder är nämligen HÖRNTÄNDERNA i övre käken!!! En tredje tand håller dock på att komma i nedre käken på ”rätt” plats. Det vore ju tråkigt om man skulle vara som alla andra, eller hur? 😉 🙂 Jag har inte lyckats få någon bild när de syns, men lovar att visa vår lilla farliga Vampyr tjej! Eller blir ni för rädda då? 😀
Själv så föddes jag ju med en tand. Sägnen säger tydligen att det är HÄXOR som gör det…en vampyr och en häxa i samma familj. Coolt! 😉
Den senaste månaden så har hon lärt sej att:
- Klappa händerna! (och det gör hon väldigt ofta åt allt möjligt)
- Vinka! (det gör hon bara när det passar henne)
- Säga Mamma! (jag vet inte om det bara är lyckat, men nästan varje gång som man säger ”Kan du säga mamma?” så säger hon maaaamma och jag blir SÅ stolt) 🙂
- Ställa sej upp i spjälsängen (från sittande)
- Hon har även fått sina första TRE tänder denna månad! (de är på G i alla fall)
- Dansa och skaka på huvudet med ett stort leende när musik spelas! (det är oftast en dans hoppandes sittandes på rumpan)
- Stå helt själv när man släpper henne! (ja visserligen bara i 5 sekunder, men ändå!) 🙂
Sedan har hon kommit in i en känslig period igen och hon kan bli riktigt ledsen om inte mamma och pappa är mycket nära! Kan vara hemskt när någon annan ”tar” henne.
Hon har sedan hon var riktigt liten uppskattat när jag läst böcker för henne, samt sjungit. (Det minns jag mina söner inte uppskattade förrän långt senare). Jag tycker om att både sjunga och läsa böcker så det gör jag i princip varje dag för henne.

Idag åkte vi till stranden!
BARN är ju för härliga! Även andras ungar! 🙂 De berikar verkligen våra liv. Jag är så glad och tacksam över mina tre fina barn. Även fast man har blivit tokig på sönerna tuuuuuusen gånger och jag vet att jag kommer att bli lika tokig på min dotter. Ni vet, tjat tjat tjat. 🙂 Men den starka kärleken består. Min syster Jenny har tre fina barn som jag också tycker om så mycket -nä nu är det dags att träffas snart igen! 😀



IDAG PLASKADE BETTY I HAVET!
En helt annat sak! Gustav som är 13 år (ska börja i 7:an) hade två kompisar här hemma ikväll och jag gick in med nya sängkläder och påminde honom att byta. Vände mej sedan till hans jämngamla kompisar (killar) och sa: ”Ni är väl duktiga att bädda era sängar va?” Jag fick ett njaaaa…. till svar. ”Men ni brukar byta påslakan själva eller hur?” Nääää det hade de aldrig gjort!
NÄR fick era barn börja med att byta sängkläder själva? (Eller när tror ni att de kommer att få börja?) Jag minns SÅ väl när jag var 12 år och gick i klass 6. Vår fröken ville att vi skulle skriva om vad vi hjälpte till med hemma. Diska, torka bordet, tvätta fönster, byta sängkläder o s v
”Alla” tjejer i klassen hade bytt sängkläder själva flera gånger, dessutom verkade de stryka, laga mat och diska. Jag skämdes för att jag inte gjorde någonting hemma alls…Min mamma fixade t o m frukost åt mej en bra bit in i högstadiet…Erm. Så jag skällde ut min mamma lite smått för att jag var så ”bortskämd” och sedan fixade jag så att jag hade 2 diskdagar i veckan och min syster Jenny fick också två + att jag fick lära mej att byta sängkläder. BÄDDA sängen var förresten det enda som jag behövde göra hemma, ja förutom städa mitt rum. Min syster Jenny (som är 1 år och 9 månader yngre) tyckte att jag kom med väldigt DUMMA förslag! Ha ha ha.
KRAM