Idag är det faktiskt 1½ år sedan Betty föddes. Jag älskar att läsa förlossningsberättelser, allra helst nu när jag är gravid och jag har redan berättat om hur det var när mina söner Linus och Gustav föddes. Nu tänkte jag berätta om hur det var när Betty kom till världen. 🙂

Betty 5 månader

Betty, mitt tredje barn och Jockes första, var planerad till den 16 november 2008. Jag hade otroligt många förvärkar och led av foglossning. Jag tjurade på och jobbade ändå, även fast min bm ville sjukskriva mej helt. (Ja jag vet -dumt!) 24 oktober så sjukskrev jag mej tillslut helt. Tidigare hade jag jobbat 50% ett tag.

Tidigt på morgonen torsdagen den 30 oktober 2008 så vaknade jag av att värkarna kändes starkare än vanligt och vi blev glada och trodde att det var dags. Jocke ringde förlossningen som tyckte att vi skulle komma in. Han  fixade  frukost till oss medans jag duschade. Linus och Gustav hade novemberlov så de låg och sov.  Efter frukosten så kändes inga värkar alls, så vi trodde att det var en av alla förvärkar igen. Falskt alarm. Det var ju 2½ vecka tidigare också. Vi ringde förlossningen och meddelade och sedan så åkte Jocke lite motvilligt iväg på jobbet vanlig tid och jag gick och la mej och sov igen. Men vaknade till då och då av att jag hade lite värk i magen, men bara lite och väldigt sällan och det var jag ju van vid sedan tidigare med alla förvärkar.

6 månader!

När jag klev upp så kände jag mej dock inte helt pigg och myste i soffan under en filt framför tv:en, tonåringarna såg på tv med mej också. Jag slumrade till då och då och kände av lite förvärkar (som jag trodde att det var) men de gjorde inte så ont.

15:15 så skickade jag ett sms till Jocke där jag skrev att han nog skulle åka hem snart, det kan vara på gång + köpa med sej mat hem. Det gjorde lite ondare i magen då, men inte så farligt. Så hade det varit många gånger med förvärkarna.

Jocke tog det rätt så lugnt hem och var hemma ca 16.00 med kebabtallrik till grabbarna och kycklingsallad till oss. Då helt plötsligt började värkarna kännas kraftigare och mest hela tiden. Jag satt i soffan och fick en värk, reste mej upp och fick ytterligare en värk innan jag kom in i köket…Tog en tugga av salladen och fick då en värk till. Sedan sa jag: ”Ta med dej maten, vi måste åka in nu!” Jag förklarade för grabbarna som skulle vara själv tills deras pappa kom och hämtade dom. Kände att nu jävlar är det bråttom och tog med mej ett stort badlakan ifall vi inte skulle hinna in.

Jocke hade varit och handlat byggmaterial på lunchen som hela bilen var full med så han fick bråttom ut och städa ur allting innan vi kunde åka. BB väskan var ju inte heller helt packad så det gjorde vi i all hast. Jag fattar inte riktigt varför jag inte la mej i baksätet, men det gjorde jag inte. Jag satt mej i framsätet med bältet på -även fast jag inte kunde sitta, eftersom det kändes som att huvudet var ute. Jag fick sitta lutad på sidan och ta alla värkar i alla mysiga gupp…och Jocke körde inte direkt sakta. Det var den obehagligaste resa som jag någonsin har haft!!! (Vi har ca 2 mil enkel resa). Jockes telefon ringde hela tiden, det var hantverkare och kollegor och jag försökte bara se till att inte föda i bilen. (Enkelt va?) Han ringde förlossningen och sa att de måste möta upp med rullstol för nuuu är det nära att bebisen kommer. Jag vet att jag tänkte att det lät överdrivet, men kände samtidigt att det lät tryggt så jag sa inget.

2008-11-18. Betty inte ens en månad gammal.

16:39 blev vi inskrivna på BB. När jag klev ur rullstolen så tittade jag på barnmorskan och undersköterskan och sa att jag ska bara kissa. Värkar fick jag hela tiden och jag kände att jag ville börja krysta. Jag ställde mej vid sängen och bm och Jocke hjälpte mej att få av mej kläderna till Landstinget snygga rock. De fixade på en bra stund med BH:n och jag tänkte bara, men herre guuud hur svårt kan det vara. Förr så lyckades Jocke knäppa av mej BH:n med en hand. 😉

Bm frågade om jag hade tänkt mej nåt speciellt. Jag sa att jag hade tänkt testa akupunktur, men det är ju lite sent nu… Nu var mina kläder av och rocken på. Vattnet gick. Jag klättrade upp i sängen och sa att jag ville föda på sidan. Det gjorde jag med pojkarna också.

Började krysta 16:45 och 16:51 föddes vår lilla tös! Betty Viola Sally. Den sötaste bebistjejen som vi någonsin hade sett!!! Vi hann med att vara på BB i 12 minuter… Hon vägde 3 104 gram och var 47 cm lång.

Mina trötta älsklingar på Vårdhotellet. Betty ett dygn gammal.

Efteråt sa barnmorskan att jag var så cool. Cool jag? Varför då, jag kände mej allt annat än cool kan jag säga. Men hon menade på att jag bara kom in och sa hej, gick på toa och tittade på henne och svarade på tilltal och det tyckte hon tydligen var coolt. 🙂 6 timmar måste vi stanna där på BB innan vi fick gå vidare till Vårdhotellet där vi stannade i 2 nätter och lärde känna vår lilla prinsessa. Mysigt!!!

Jocke & Betty på Kreta 15 maj 2009.

Jag & Betty på Kreta. Betty 6½ månad

Dagen efter sa en annan bm att jag såg så oförskämt pigg ut. Hahaha ja jag kände mej glad, pigg och upprymd, men så mycket annat var det inte. Jag vet att jag inte såg pigg ut och man är ju inte direkt snygg sådär nyförlöst. Inget man bryr sej om heller. Men så säger de säkert till alla nyblivna mammor så man ska känna sej lite fräschare. 😀

17 dagar tidigare föddes hon. Vi älskar verkligen vår lilla tjej och nu längtar vi SÅÅÅ mycket efter hennes, Linus och Gustavs lilla syskon. Vår lilla bebis i magen -du är redan så älskad!

TREVLIG VALBORG!

"Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö.
Snart är sommarn här i purpurvågor,
guldbelagda, azurskiftande
ligga ängarne i dagens lågor,
och i lunden dansa källorne."