Syskonkärlek!?

by Helena // 31 maj 2010 // 8 Comments

Jag har ju varit lite orolig för hur Betty skulle reagera när det kom ett litet syskon. Så här har det gått:

När vi skulle åka hem från Vårdhotellet och Tyra satt i sin bilstol och skrek så frågade jag Betty om vi skulle ta med oss bebisen hem. Då skakade hon på huvudet… ”Vill du inte ha bebisen med dej?” undrade jag igen och Betty skakade bestämt på huvudet och tittade på den lilla skrikande saken. Ojoj hur ska det här gå tänkte jag. I början så var hon lite avvaktande och så fort Jocke bar henne så ville hon också bli buren -det gick bättre när jag bar och ammade faktiskt.

Betty & Tyra

Nu så blir hon jätteglad när hon ser Tyra och hon tycker att det är jättekul att ge henne nappen (även att ta nappen)

och att pussa och klappa på henne. De är SÅ söta! 🙂 Men man måste hela tiden vara där och passa, hon kan ju klappa lite hårt ibland.

Våra söta pyjamas tjejer (Tyras pyjamas köpte jag för 14 år sedan till storebror Gustav)

Här hemma så fungerar allt faktiskt bra. Jag börjar känna mej som en människa igen. Amningen har verkligen kommit igång och 2 nätter i rad så har jag fått sova 4 timmar i sträck. Rena lyxet. Tyra är bara så otroligt gosig, snäll och söööt. Det är verkligen en GÅVA att kunna få barn. Jag kan lukta och gosas med henne hur länge som helst. Man lever som i en liten lycklig rosa bubbla som man aldrig vill komma ur! 😉 Jag verkligen älskar mina barn och min sambo! Jocke ska vara ledig i 3 månader nu och det känns jätteskönt.

Idag har vi varit ute på gården hela dagen och fixat med allt möjligt. Jätteskönt väder. Hönshuset är klart och hönsen ska vi hämta på torsdag. Självklart kommer jag att visa före och efter bilder på hönshuset -ni trodde väl inte annat? 😉 Hönsen ska ni såklart också få se. Ska bli jättekul när de flyttar in. 5 höns och 1 tupp -vi måste komma på namn bara. Nä nu ska jag laga till lite korvstroganoff och ris. KRAM

PUSS!

Förlossningeberättelse mitt fjärde barn

by Helena // 27 maj 2010 // 13 Comments

Eftersom jag fick reda på att jag hade GBS (Grupp-B streptokocker) och det då fanns risk för att barnet kunde drabbas av blodförgiftning, lunginflammation, cp-skada, syn- och hörselskador osv och i sällsynta fall inte ens överleva. SÅ var jag såklart väldigt orolig. Men jag fick höra att bara jag kom in till förlossningen 2-4 timmar innan barnet föddes så skulle de hinna sätta antibiotikadropp på mej och allt skulle nog gå bra.

Ok…jag som bara hann vara inskriven med Betty i 12 minuter. Hur skulle detta gå?

24 kg i viktuppgång. Min fjärde graviditet. Slemproppen gick 23.00 torsdagen den 20 maj och jag blev glad. Tjohoooade och sa till Jocke att nu snart är det nog på gång iaf! På natten så började en molande mensvärk + sammandragningar. MEN de kändes precis som förvärkarna och gjorde inte så ont, men höll mej dock vaken. Jag hade aldrig åkt in i detta läge i vanliga fall, men eftersom GBS:en spökade så var jag orolig. Hur länge skulle jag våga vänta? Det gick ju så fort sist. Jag ringde till förlossningen och fick prata med en 12-årig barnmorska (ja hon lät så ung…) som såklart tyckte att jag skulle vänta ett tag till. Jag hade ju inte så ont och värkarna var ju inte regelbundna. Nä det är sant, jag höll ju med henne. Det var nog ingen fara. Dessutom så kändes det lönlöst att diskutera vidare med en tjej som knappt har kommit in i tonåren. 😉

Värkarna fortsatte hela natten med 8-25 minuters mellanrum och jag kunde i princip inte sova någonting. Nu var det 21 maj, fredag och värkarna fortsatte att vara oregelbundna, men återkommande. Jocke skjutsade ner Betty till farmor och farfar på morgonen och vi stannade hemma till ca 12.30 då for vi in till förlossningen och den här gången så ringde Jocke och sa att nu var vi på väg. Vi frågade aldrig vad DE tyckte.

På förlossningen ca 13.00 den 21 maj, så blev jag kopplad till CTG i ca en timme som visade värkar, men de kom i snitt med 12 minuters mellanrum och de var inte så onda. Blev undersökt och det visade sej att jag var öppen 1,5 cm. Barnmorskan gick i väg och diskuterade med sina kollegor och kom tillbaka och meddelade att eftersom inte förlossningen egentligen hade startat så skickade de hem oss. Då brast det för mej och jag blev riktigt förbannad, besviken, orolig och ledsen. Började att tokböla och försökte förklara att jag fixar inte att åka hem och börja om med allt igen. Tänk om vi inte hinner in i tid? Kunde jag inte bli igångsatt? Ta hål på fosterhinnan?

Men det var bara att ta sina värkar och åka därifrån med kinderna blöta av tårar och med folk som glodde i hissen…

Väl hemma igen så hämtade Jocke Betty och vi åt middag och försökte vara som vanligt. Men jag var tokdeppig och orolig. Värkarna fortsatte. På kvällen så åkte Jocke ner med henne till farmor och farfar igen (de bor bara några minuter från oss). Ifall att vi var tvungna att åka in på natten så var det ju bra att hon redan var på plats. Det var allra första gången hon skulle sova borta på natten så självklart skulle jag vara orolig för det också…Fjantigt? Ja jag är nog lite av en hönsmamma. 🙂 Mina tonåringar hade redan åkt till sin pappa så det var skönt att det var ”ordnat”.

Mot kvällen så var värkarna fortfarande oregelbundna, men de började bli starkare. Dagen gick över till lördagen den 22 maj och det gick fortfarande inte att sova. Men eftersom värkarna inte var regelbundna och kom ibland så sällan som var 20:e minut så ”fick” vi ju inte åka in till förlossningen. Men det struntade vi tillslut i. Värkarna var ju oregelbundna hela tiden med storasyster Betty -fram till det bara var någon timme kvar så vi vågade inte chansa hur länge som helst denna gång.

Inskriven 00:47 lördagen den 22 maj 2010

Vi blev inte hemskickade denna gång. Jag blev kopplad till CTG som visade att jag hade hög puls (120-130) och 140/93 i blodtryck. Barnets fosterljud beskrevs som ej normala då de låg på 180 frekvens/minut. CTG intagningstestet beskrevs även det som ej normalt. Undersökningen visade att jag var öppen 4 cm och 5 cm i värk. Hade en väldigt buktande hinnblåsa. Värkarna kom kanske med 10 -15 minuters mellanrum.

Blev förflyttad till ett annat rum, kopplad med CTG igen och sedan kopplades antibiotikan som dropp i min hand. Jag vet inte hur det är med er mammor (?!) Men jag hatar att ligga på rygg när jag får värkar, känns som att man inte kan andas och andas är ju bra att kunna göra… 😉 Men eftersom bevakning behövdes så var det bara att gilla läget. Jag försökte att ligga lite på sidan ibland, men oftast så visade apparaten inte riktiga värden då.

2:14 så kopplas jag lös från CTG-reg då fosterljuden har blivit mer normala och jag får äntligen komma upp och röra på mej. Läser lite tidning, går omkring i rummet. Får lavemang.

3.20 Nu börjar sammandragningarna kännas kraftigare, men de är fortfarande ganska glesa. CTG-reg kopplas igen och jag hamnar på rygg…

3.55 Jag får värsta skakningarna. Förklarar för barnmorskan att jag bara skakar, kan inte slappna av. Känns läskigt och när värkarna kommer så har jag såklart svårare att klara av att slappna av och ”ta” värken. Kan det ha att göra med att det är andra natten utan sömn? Ätit och druckit dåligt? Eller som bm trodde på grund av en kraftig värk och helt enkelt dålig energi? Jag får en sockerdricka som jag sipprar på då och då för lite energi.

Jag känner mej otroligt trött. Varför går det så segt? Varför händer inget mer? Värkarna börjar kännas ordentligt onda nu och mina skakningar fortsätter. Så här ont gjorde aldrig värkarna med storasyster. Barnmorskan har frågat flera gånger om jag inte vill ta lustgas, men eftersom jag har negativa erfarenheter av det sedan storebror Linus föddes så har jag tackat nej. Men man kanske ska prova ändå? Nja, jag väntar ett tag till så får jag se.

4:07 CTG-reg avslutad

4:40 Skalp CTG-reg inledd. Undersökning visar att jag är öppen 10 cm, men med en kant kvar. Amniotomerar med skalp och kopplar skalpelektrod. (De tog hål på fosterhinnan och kopplade en elektrod på bebisens huvud för att kunna övervaka fosterljuden)

4:43 Börjar krysta

Nu börjar jag att krysta direkt. Klart fostervatten avgår. Jag får lite av panik för att allt går så fort. (Läs rejäl panik). Krystvärkarna kom plötsligt och otroligt intensivt när de tog hål. (Läs jävligt ont) Jag hann inte med och jag kunde dessutom inte tala om för barnmorskan och undersköterskan att jag har fött mina andra 3 barn på sidan och ville göra det även denna gång. Nä jag låg på rygg (som jag som sagt hatar) och kände att nu krystar jag ut ungen så att detta djävulskap går över någon gång. Smärtan var betydligt värre än när jag födde mitt tredje barn för 1½ år sedan.

4:46 Pigg flicka framföds direkt under en värk! 😀

Underbara underbara lilla finaste bebis! Jag får henne på bröstet och tittar leende upp på min älskling som har tårar i ögonen och ser obeskrivligt lycklig ut när han tittar på mej och på sin dotter. Finns det en bättre känsla? 😀 LYCKA!

Jag är RH negativ men lilla Tyra är RH positiv så det blev en spruta för mej. (Barnets blodgrupp kontrolleras efter födseln. Om barnet är Rh-positivt och mamman Rh-negativ, ger man mamman ett så kallat immunoglobulin som ska skydda henne från att bilda antikroppar.)

Värkar startade 01.00 den 21 maj. Inskriven 00:47 den 22 maj då man kan säga att det var etablerade värkar.3 minuter tog krystvärkarna. Hon föddes 4:46 22 maj. 4 timmar på förlossningen, jaaa vi hann! 😀

Har du orkat läsa ända hit? 🙂 Då tycker du nog precis som jag att det är roligt att läsa förlossningsberättelser. 😉 Vill du läsa om mina andra tre barns förlossningar så klicka på namnen. LINUS 1993 GUSTAV 1996 BETTY 2008.

Vår vackraste Tyra 4 047 gram och 52 cm lång föddes på BF datumet 22 maj 2010

Tjena!

by Helena // 26 maj 2010 // 10 Comments

TYRA heter jag och jag är 4 dagar gammal. Jag håller min mamma sysselsatt hela natten (ja och dagen med för den delen) med att mata mej och byta alla bajsblöjor. Hon ser rätt trött ut faktiskt. Pappa ser rätt sliten ut han med, han är mycket med min storasyster och mellan varven bygger han visst på ett hönshus och fixar med ved. Men han kan ju inte låta bli att gosas med mej då och då förstås. Det förstår man ju.

Några timmar gammal

Vi bodde på Vårdhotellet en natt innan vi åkte hem till vårt hus och oj vad många som ville komma och hålla i mej på min första dag här i världen.

Farfar, jag och farmor

Min kusin Nelly

Man kan ju tro att jag är värsta underverket eller nåt. 😀 Rätt coolt!

Min moster Jenny

Jag har en storasyster som verkar vara en helgullig och rolig tjej -vi ska nog ha mycket skoj ihop! Det är visst bara 1½ år mellan oss. Jag har två brorsor också som inte gillar det här med att vara med på bild eller att hålla i mej heller för den delen, men jag ska nog lyckas charma dom där tuffa tonårsgrabbarna. Storasyrran har ju lyckas rätt bra med det iaf.

Storasyster Betty 1½ år & jag 1 dag gammal på Vårdhotellet

Pappa, mamma & jag!

Mamma och pappa hälsar så mycket och säger TACK för alla grattis hälsningar som vi har fått både här på bloggen och på annat sätt.

Bebis!

by Helena // 23 maj 2010 // 36 Comments

”När lillan kom till jorden,
det var i maj, när göken gol,
sa mamma att det lyste
av vårgrönt och av sol.”

♥ Den långa väntan är över. ÄNTLIGEN har hon kommit till oss. Vår lilla prinsessa. Så underbar. Så liten. Så mjuk. Så fin. Så STOR kärlek! Tyra föddes punktligt på bf datumet, lördagen den 22 maj klockan 4:46

Min största bebis Tyra: 4 094 gram och 52 cm

Hela familjen mår bra. Nu är vi hemma igen efter en natt på vårdhotellet i Sundsvall och vi är helt upptagna med att bara titta på vårt underverk. Ni kan snart räkna med fler bilder och naturligtvis en förlossningsberättelse. 😀 Jag säger bara det, denna fjärde förlossning var långt ifrån lika enkel som min tredje…Puss & Kram

♥♥♥

Amazing

by Helena // 20 maj 2010 // 8 Comments

Mycket som är amazing idag. Vi kan börja med vädret. HELT otroligt väder vi har haft här idag, strålande sol och 23 grader i skuggan! Inte för att jag njuter så mycket -höggravid som jag är, men andra kanske gör det! 🙂 Nu övergick det nyss till åskväder, men inget regn än så länge. HELT amazing skönt att Jocke har semester från och med idag och till när bebisen kommer! Ja just det, helt AMAZING att bebis aldrig kommer…suck. 2 dagar kvar till BF…

I morse åkte vi och handlade på ica och Betty som gillar bilar ville såklart sitta i en sån bil man lägger pengar i, ni vet? Jag satt bredvid på soffan och pustade ut medans Jocke packade alla påsar. Då kommer en man och frågar mej om han får bjuda på en åktur, jag tittar upp och svarar nog inte direkt för han frågar igen: ”Ja, en 10:a så hon får åka bilen!” Såklart fick han det och sedan händer det nåt amazing igen…Han lixom stöter på mej. ”Du ska få min adress -jag brukar ge den till vissa damer!” Hahaha. Inte direkt många som stöter på såna tjockisar som mej så klart att jag blev glad. och VADÅ att han var pensionär och säkert inte riktigt helt 100, jag kan väl få bli glad ändå… 😉 Hahaha.

Nu ska vi åka och köpa en syskonvagn som jag hittat på Blocket. Hoppas att vi blir nöjda och hoppas att NI har det bra, tack för att ni besöker mej även fast jag är usel på att hinna runt till er. KRAM

Du vet att du är höggravid när…

by Helena // 19 maj 2010 // 6 Comments

– När din sambo väcker dig och ber dig varje natt att lägga dig längre bort för att du snarkar..
– Sambon måste parkera om bilen på nytt för att du ska kunna komma ut.
– Du är nära att skära dig varje gång du ska raka dig nertill och du ser inte längre tårna.
– Du tutar var gång du ska ur bilen för att magen lägger sig över ratten.
– Det inte längre hjälper att ”smita förbi” folk sidledes då du är bredare så än framifrån.
– Det känns som om man har sprungit en mil när man går upp för en trapp.
– När man rullar runt för att komma upp från soffan.
– När din sambo knyter dina skosnören.
– När man är rädd att kissa på sig när man nyser/ hostar
– Man tappar något på golvet och låter det ligga för att processen med att plocka upp det är för omständlig.
– När man hellre går barfota än att ta på sig strumpor.
– När man inte orkar sminka sig eller fixa håret för att armarna somnar efter bara några sekunder över huvudhöjd
– När man behöver hjälp för att komma upp ur sängen eller soffan
– När det enda man orkar plocka upp från golvet är en godis som ramlat ner.
– När man måste kissa igen så fort man rest sig och trott att man var färdig.
– När man letar efter alla andra möjligheter än att behöva använda trappan.
– När de högklackade skorna blir stående bakom de förnuftiga ”kärrningskorna”
– När godisskålen får prioritet före middagen
– När middagen blir offrad för att få sova lite längre på soffan
– När allt blir tungt
– När man flåsar och flämtar som en valross efter att ha fått upp dragkedjan på skorna och måste sätta sig ner
efter för att få blod i huvudet och få bort den lila färgen från ansiket.
– När man inte längre orkar stå i duschen utan sätter rätt ner på rumpan på golvet.
– När man sitter på golvet i duschen och inte förstår hur man ska komma upp igen.
– När ingen annan än du får tillgång till soffan längre.
– När dagens höjdpunkt är Dr. Phil och Date My Mom..
– När Grandiosa blir gourmetmat…
– När det känns som om bebisen försöker trycka ut slemproppen och gräva sig ut varje gång du lägger dig ner.
– När man planerar en utflykt utanför hemmet utifrån vart det finns toaletter.
– När anklarna får storlek av en överarm efter två timmar på bion.
– När du lägger på dig 2 kg vatten efter en vecka och säger ja, ja..
– När du börjar gråta för att du inte får på dig skorna själv och sedan nästan skrattar ihjäl dig för att du faktiskt sitter och gråter.
– När du ställer dig med benen en meter från varann för att förbereda dig på att böja dig ner.
– Allt är väldigt irriterande…
– När sambon av ren djävulskap puttar ner dig i soffan och du inte kommer upp igen och han blir sittandes för att se hur det ska gå.
– När BH storleken börjar närma sig slutet av alfabetet.
– När ett ärende om dagen gör dagen fullbokad.
– När mannen din faktsikt måste hålla med om att du inte har något att ha på dig.
– När du har märken på magen för att du inte lyckas låsa dörren utan att träffa magen.
– När du hellre sitter i bilen än att gå in och handla för att det är för mycket besvär att ta sig ut och in.
– När du hellre går i fula bommullsbyxor än i de vanliga gravidbyxorna för de har en söm under magen som pressar.

Hittade denna lista och måste hålla med om att det var mycket som stämde. Hahaha. 3 dagar kvar till BF…

Födelsedag

by Helena // 18 maj 2010 // 4 Comments

Ikväll var vi hos barnens söta kusin Nelly som fyller hela 3 år idag!

Nelly 3 år testar sin nya cykel

GRATTIS GRATTIS GRATTIS!

Jag shoppade på Lindex till henne, en SÅ söt topp och byxor.

Vit topp med motiv från Emil & Ida i Lönneberga av ekologisk bomull. Så snyggt med de röda kapribyxorna till.

Jag kunde inte låta bli att köpa en likadan topp till Betty som hon fick ha på kalaset. 😀

Betty 1½ år

Jag är i vecka 40 (39+2). 4 dagar kvar till BF. Ska jag gå över tiden för första gången, denna fjärde graviditet? Det återstår att se…

KRAM

Det är bara…

by Helena // 13 maj 2010 // 22 Comments

…bebisen som fattas nu.

BB väskan (väskorna) med ljuvliga små bebiskläder osv är packade, Bettys skötväska likaså (som hon ska ha hos farmor och farfar), jag har färgat håret (som jag måste göra var 3:e vecka) och målat naglarna, rakat benen, t o m kämpat mej ner till tårna och klippt naglarna. 😉

Korgen har varit färdigbäddad bredvid vår säng i över en vecka nu…

Ser så tomt ut utan liten bebis. Men mysigt. 🙂

Korg har alla mina barn sovit i den första tiden, mycket mysigare med korg (eller vagga) när de är så pytte tycker jag. Men just den korgen som Linus, Gustav & Betty har använt står hemma hos min gravida syster Johanna och väntar på hennes lilla bebis. Denna fina korg fick vi av Kaj & Ullis. Tack så mycket för det.

Som ni ser så har jag bäddat med lite rosa… 😀 ”Alla” säger ju att det är en tjej så jag är också inne på den linjen nu. Sedan kan väl grabbar ha rosa också? Lite iaf. 😉

Jocke har jobbat ifrån sej på jobbet, städat undan och gjort klart för 3 månaders ledighet. I helgen så är grabbarna hos sin pappa. Det är (okej) städat i hela huset. Ja som sagt -det är bara bebisen som fattas nu! 🙂 Det är vanligt att man föder tidigare när man har GBS, men det är ju inte alltid det stämmer tydligen. 9 dagar kvar till BF…

Gravid vecka 38

by Helena // 06 maj 2010 // 10 Comments

Det är inte långt kvar men tiden går SÅ sakta! Dagarna är SÅ långa. Nu är det jobbigt och jag har ont ont ont. Jag är i vecka 38 (eller 37+4) 16 dagar kvar till BF 22 maj. 16 dagar det låter inte så långt, men det känns som en evighet.

Tjock, tjockare, Helena!!! 😀 Japp 22 härliga kg har jag lagt på mej. Utmanar här ödet i mönstrad klänning. Betty klappade på klänningen och när jag frågade om hon tyckte mamma var fin så nickade hon och log. Min GULLUNGE!

DATUM. UL sa 22 maj, enligt min och Jockes beräkning så är det 18 maj som gäller, men vi hoppas SÅÅÅ på att h*n ska komma tidigare! 18 maj skulle inte alls vara bra för då fyller ju kusin Nelly 3 år, känns ju inte så kul om de skulle ha samma födelsedag.

Nr 1 kom 4 dagar tidigare. (viktuppgång: 20 kg, gick ner 25 kg på 3 månader)

Nr 2 kom 4 dagar tidigare (viktuppgång 25 kg, gick ner allt på kanske 6-7 månader )

Nr 3 kom 17 dagar tidigare (viktuppgång 18 kg, gick ner 23 kg på 9 månader -precis lagom till jag blev gravid igen)

Nr 4 kommer…? H*n kanske väljer att stanna kvar där inne? Känns så ibland… 🙂

Som ni förstår så är det här med bebis nästan det enda som jag har i skallen nu…men idag fick jag ett oväntat mail som jag inte riktigt vet hur jag ska tolka. Eller jo det vet jag, men ih…ja vi får se vad som händer. Jag lovar att berätta för er sedan vad vi än har bestämt oss för. Lite crazy känns det…

Sedan har vi ju hönsen som vi ska hämta hem nu i maj också. Jocke fixar på när tid finnes med att renovera upp hönshuset. Sedan ska byggställningen upp och fasaden fortsättas att renoveras. Men först…BEBIS!!! 😀

Jag har mått lite sisådär (läs inte så bra) och Betty har haft en febertopp på 40 grader (troligtvis beroende på 1½ års vaccinet) så jag har inte prioriterat min blogg direkt. Jag har inte heller haft tid att besöka er. 🙁 Men jag lovar att ta igen det. TACK för alla goa kommentarer, det gör mej så glad och jag ser att min besöksräknare har passerat 51 000 besökare på lite mer än ett år, KUL!!!

KRAM