När Tyra blev ett år och lärde sej gå så såg Betty henne mer som en lekkkamrat än en liten bebis tror jag. 😀 Det var då hon började leka med henne lite mer på allvar.
Tjejerna är SÅ söta när de springer runt hand i hand i huset och leker/dansar/busar och skrattar högt. Men ska jag vara ärlig? Mmmm okej då: de bråkar betydligt oftare…tyvärr. Det slår nästan aldrig fel -de ska ha samma grej att leka med jämt och vad händer då? Bråk, skrik och grin (även om vi har flera dockor, dockvagnar, bilar, böcker osv). Våra små sötnosar låter lite som små måsar: ”min min min”! Det är heller inte helt ovanligt att Betty knuffar undan Tyra när hon kommer och ”förstör”. Mmmm äkta syskonkärlek.Hur är det med era små änglar, är de mest gosiga? 🙂 Mina söner bråkade INTE så här ofta -men det kanske beror på att det är 3 år mellan grabbarna och bara 1½ mellan tjejerna?
Man vill helst att de ska leka och vara så här glada hela tiden! 😀 Mammas och pappas SÖTA ungar sitter i retrobaljan som deras pappa badade i som liten pöjk. Den står på ett vackert retrokakel som vi har framför en mur i vardagsrummet (i framtiden kommer kaklet att vara målat + en vacker kakelugn kommer att stå där och sprida värme och skönhet).
Jag tror faktiskt att det gör systrarna gott att vara ifrån varandra nu när de ska vara på sina förskolor på dagarna. Då kanske de uppskattar varandra mer sedan? Ja vi får se. 🙂
Idag var det andra inskolningsdagen för Tyra och det gick bara bra, men jag var med hela dagen idag också -förutom en stund när en av personalen gick och bytte blöja på henne. För Betty då? Jo även personalen hade märkt att nåt hade hänt med henne, att hon var gladare och mer öppen. I morse var det första gången (sedan hon började på syskon) som hon INTE sa att hon ville vara ledig. UNDERBART skönt att lilla fröken verkar trivas nu.
NU ska jag ta mej en kopp kaffe, det hann jag inte med idag. Har ”sprungit” omkring hela dagen på dagis och sedan med Erica på stan (shoppat fleece ställ, ullsockar, mössor, vantar på POP) och *pust* när jag kom hem så fick jag ögonflimmer med härlig huvudvärk till efterrätt. Hoppas att NI har det bäst. KRAM
Jodå, nog bråkar mina pojkar med varandra trots att det skiljer mer eller mindre 3 år mellan dom. Enligt andra bråkar dom mest när jag är med, men kan vara väldigt snälla och beskyddande mot varandra annars. Kanske jag har dåligt inflytande? Du beskriver dina som ”små måsar” och jag brukar hävda att jag bor i ett ”apbur”. (Jag har faktiskt ett eget par hörselkåpor på en krok i köket). 😉
Finns det något finare än syskonkärlek? 😉
Åh så söta era prinsessor är!:)
ha ha känner verkligen igen det där…dock kan jag berätta att de tar INTE slut.mina tjejer är nu 7 och 8 och de är fortfarande bråk bråk och bråk…Men som sagt ibland är de hur bra vänner osm helst.
Jag har två tjejer Tyra och Ebba det är 2 år och 2 månader mellan dom och dom bråkar mer än dom är vänner tyvärr. Men ibland är dom jätte goda vänner.
Kull blogg att läsa hittade hit när jag sökte på webben efter hedemora höns.
/Liiza
Liiza: Hej och TACK, kul att du gillar bloggen! 🙂 Lite skönt att höra att andras barn också bråkar faktiskt…hihi. KRAM
Therese: Mmmm misstänker att det kommer att sitta i…suck. Man får verkligen njuta av de lugna, fina stunderna när de är bästa kompisar! 😀 KRAM
Syskonkärlek! Vilka fina bilder på tjejerna!
Min son är 3 år snart och min dotter är 4 månader. Ludvig är så söt mot Isabelle och sjunger blinka lilla stjärna så fort hon skriker. Han har börjat leka med henne också, försöker få henne intresserad av bilar! (=
Hoppas huvudvärken gick över fort!
Kram Helena
Så söta tjejer:)
Vi har ungefär 3 år mellan alla barnen och jag måste nog tyvärr säga som dig att det mesta blir bråk:( Nu har det iof blivit bättre men ett tag var jag nästan beredd att säga upp mig som mamma pga alla bråk dom hade med varandra.
Försöker intala mig att det är så här då de är små och att det blir bättre då dom blir större, hoppas jag har rätt hihi
Kramar
Va härligt när det funkar. När ska du lämna henne helt?
Annars kan man ju ha som vi har. En son och en vovve, då blir det inte så mycket bråk. 😉 Speciellt inte med den här snälla vovven som verkar stå ut med vad som helst.
Apropå den här vovven så KLARADE hos sig ikväll på lydnadstävlingen! Hon fick inte världens bästa betyg, men det trodde jag inte heller. Huvudsaken att hon fick över 160 poäng och det skapade vi minsann ihop, FASTÄN hon nollade ett av momenten. 🙂
Kram tilll er allihopa, men mest till mina syskonbarn.
Johanna: Nä precis, en snäll vovve hade inte varit helt fel. Perfekt när hon äter upp resterna under matstolen också… 🙂 KUL att det gick så bra för Fröken, dutti kicka!
Puss och kram
Hej Helena.
För länge sedan skrev du så rart om min bok ”Den lustiga vägen till landet Bak och fram”, som du läste som barn. Jag har följt din blogg sporadiskt och får gratulera till hur familjen växer.
Själv har jag både barnbarn och barnbarnsbarn. När jag fyllde 85 år fick jag en ”Hemsida med undervisning” i present av min dotterdotter. Vad det har lett fram till kan du se om du går in på http://www.fjardealdern.se. Det är en alldeles nystartad hemsida för oss som har hunnit långt i livet.
Har du en stund över, blir jag glad om du går in och tittar. Det skulle vara intressant att höra din åsikt om den. Och kanske har du någon i pensionsåldern som du kan tipsa om de?
http://www.fjardealdern.se;
Lycka till med det nya lilla livet. Min dotterdotter, som gav mig hemsidan och som nu är chefredaktör för den nya, väntas ge mig ett nytt barnbarnbarn till våren, och jag försäkrar, som gammelmormor känns det faktiskt också som att gå i väntans tider.
Man blir mer och mer medveten om vilket under ett nyfött litet barn är.
Varma hälsningar
Birgit (Bergkvist)