Operationen gick inte som planerat!

Åh vad jag blir rörd när ni hör av er och frågar hur jag mår. Både ni här och på annat sätt. Det värmer. Tusen tack för det.

20120425-111355.jpg
Tänkte muntra upp er med lite gårdagens outfit (i detta annars tråkiga inlägg). Kände mej sexig som fan! 😀

Jag tar det från början. Klockan 11 satt jag i väntrummet och fick komma in strax efter. Pussade Jocke och Meya Hejdå. B och T var på dagis.
Fick byta om till de läckra kläderna och sedan blev jag visad till min säng.

20120425-111754.jpg
Det var många sängar på rad och bara draperier mellan. Min läkare kom och vi hade ett samtal om spiral och sterilisering. Om det skulle bli svårt att plocka bort spiralen med titthål så godkände jag snitt från naveln och ner. Vill ju bli av med den.

Fick dropp och undrade när jag skulle få komma in egentligen, hade ju tid 11. Kanske 14 blev svaret.

Klockan 16 kom narkosläkaren och rullade iväg med mej(!) Då hade batteriet nästan tagit slut i min iPhone. 🙂
Kändes läskigt i operationssalen. Men att sövas var inte otäckt. Bara att andas i masken och känna att man försvann mer och mer.

20120425-112404.jpg
När jag blev väckt så låg jag i ett annat rum. Jag tittade på magen och blev glad över att se tre ”hål” ist för ett stort snitt.
Men glädjen blev kortvarig…

När min läkare kom så berättade hon att steriliseringen hade gått bra, så nu är jag steriliserad! MEN… Fortsatte hon och jag höll andan.
Tyvärr fick vi inte ut spiralen så den är kvar (här kändes det som att jag dog). Hon berättade att den satt fast i tarmarna så de vågade inte ta bort den utan att först höra med mej om det var okej med stomipåse. (här fattade jag inget och allt snurrade). Hon sa att jag hade ett tufft beslut att ta; låta spiralen vara kvar och fortsätta ha besvär av den då och då. Eller riskera att leva med en stomipåse på magen resten av livet.

Här bröt jag ihop och började gråta!
Vräkte sedan ur mej nåt i stil med ”att den där jävla Kärringen var tvungen att pressa in spiralen till varje pris!!!”

Kom hem 19.30 och stupade i säng. Mådde inte bra. En timme tog tydligen operationen. Hade jätteont i magen av all gas som de sprutar i och var dessutom ledsen.
Jag har försökt gå upp tre gånger och har svimmat tre gånger!
En gång tillbaka i sängen, men en gång på sovrumsgolvet och sista gången satt jag på toa när jag rasade rakt ner i golvet. Jocke har fått springa hit och dit för att ta hand om både mej och barnen. Älskar honom så!

Nu har jag mest ont i höger axel och är självklart öm i magen. Får som liknande eftervärkar. Är sängliggande fortfarande och har kontakt med min kompis Erica som är sjuksköterska -perfekt!

Ja nu har jag ett beslut att fatta. Mitt i allt elände så försöker jag tänka att det finns de som har det betydligt värre. Ingen familj som bryr sej. Cancer. Jag försöker vara positiv, men ärligt talat så är det otroligt svårt…
Kram

This entry was posted in Blandat.

25 comments

  1. Milla says:

    Men jäklars bästa Helena, det där var inget kul beslut och ju helt oväntat gissar jag! Och sen må dåligt och allt det där…. Hoppas de kan ge ett lite bättre och noggrant besked om att ha en spiral kvar i kroppen på det viset. Jag förstår det känns tufft, ja samtidigt som det kanske går att leva med. Jag känner med dig, jag har ju själv gått igenom en del på slutet med cancerbesked och väntan på olika beslut hela tiden, och berörs av alla som hamnar i sådana här dilemman. Samtidigt som det är, som du säger, det positiva i allt som ger styrka. Jag kan säga att jag hela min tid nu sedan 5 månder tillbaka mestadels varit positiv, trots en knäpp sjukdom som så många andra även får. Man är sällan ensammen, kan hämta styrka från andra och älta sina tankar är ofta det bästa. kram Milla

  2. Helena says:

    Åh vännen, vad du ska gå igenom!
    Att det ska jäklas så förbaskat! Jag förstår att du är less på BM som prompt skulle dit med spiralen.
    Det måste ju gå att fixa på nåt sätt!

    Hoppas allt ordnar sig till d bästa för dig! (((Styrkekramar)))

  3. Linda says:

    Men fy, förstår du har mycket att fundera över nu. Är det säkert att det blir stomipåse om de tar bort den eller är det något dom vill ha klart i förväg ifall att?
    Ta hand om dig!
    Kramar

  4. anna says:

    nä fy, usch vad ledsen jag blir när jag läser. jo visst det kanske finns dom som har det värre men nu tycker jag mest synd om dig. är ju ett jäkla tufft beslut. många kramar till dig

  5. Ia says:

    Usch vad trist 🙁 Ta reda på all fakta innan du tar beslut, tex HUR stor risk är det för att de måste lägga upp tarmen på magen? De får ju plocka bort tarmsnuttar på folk lite då o då, hur ofta blir det såna komplikationer att det måste till en stomi? Och en stomi behöver ju inte bli permanent ..om du nu skulle ha en sån väldig otur att det blev så, fråga om det kan vara en tillfällig läsning vid såna här problem och vilka chanserna är att det går att reoperera o stoppa ner den. Finns det ngt risker med ha en kopparspiral i kroppen, sitter den så den ökar risken för tex tarmvred eller hål på tarmen så du ändå riskerar en stomi om du har den kvar? Många frågor men har man alla kalkylerade risker är det lättare att ta ett beslut. Hoppas det går bra!

  6. CiliaH says:

    Åh men kära du! Fy vad hemskt och jag förstår din ilska över människan som tryckte upp den. Lider verkligen med dig och även om det finns värre saker så är detta illa nog 🙁

    Massor av kramar!

  7. Hanna says:

    Nej stackars dig! Fy vad jobbigt 🙁
    Hoppas det löser sig, allt blir bra, du slipper stomipåse och besvär… håller tummarna hårt!
    Vaknade själv på sjukhuset med tre hål i magen för ett tag sedan – utomkvedshavandeskap… tänk om man kunde slippa allt besvär med kroppen! Usch och fy!

    Men Meya var då en riktig sötnos iallafall! :))

    Styrkekramar till dig!
    //Hanna

  8. Monica says:

    Nej fy och jag vet inte vad, har tänkt på dig fast vi inte alls känner varandra men blivit berörd av allt onödigt elände som du drabbats av, vad mycket smärta den eländiga felbehandlingen med spiralen orsakat dig. Förstår om du nästan blir tokig, men det har du inte tid med:-). Tur i allt att du har en fin familj och en bra karl men flickorna är så små så det är inte lätt för dem heller. Först får du läka det ena eländet och när det gäller den andra operationen, skulle du inte kunna få kontakt med någon kvinnospecialist, en second opinion, du har ju drabbats helt utan din medverkan av detta.
    Sjukhus har ansvar, fast ibland undrar man, för felbehandlingar. Och då måste få en kompetent läkare att tala med. Det där med påse för alltid brukar ju vara en tid och sedan kan den tas bort, men de vill liksom försäkra sig att du är medveten om hur det kan gå så de själva inte har ansvar.
    Du får läka först med detta, sedan om du kan få ett samtal med en vettig och kompetent läkare, hoppas det finns och ta ett beslut sedan. Dessutom ska du ha ersättning för felbehandling och lidande, är absurt vad patienter utsätts för. Du är otroligt stark och duktig, var alldeles för milda ord om den första barnmorskan, hon har väl fått en varning av socialstyrelsen?
    Ta hand om dig, hoppas du fort mår bättre.

  9. Mary (från jobbet) says:

    Styrkekramar till dig! Vilket beslut du än fattar kommer det gå bra men jag förstår att det känns jobbigt just nu. Tycker verkligen att du ska anmäla hon som satte in den. Tänker på dig. kramar

  10. Mary (från jobbet) says:

    Kom ju på att det finns iallafall en positiv sak med detta, Meya! Hade hon satt in den rätt hade inte Meya funnits så jag vet inte om man ska säga att det var tur i oturen..

  11. Anna- Mamma och Socionom says:

    Urs gumman! Sitter här med tårar i ögonen. Vilket jävla beslut att fatta. Förstår att det är svårt att vara positiv och man kan inte jämföra med andras tuffa saker då har man aldrig det tufft nog. Klart att du får må dåligt, vara negativ och jävligt ledsen. Fina mannen du har bredvid dig, håll hårt i han och var extra mycket i hans famn nu. Man behöver kramar! Massa hårda kramar!

  12. Therese says:

    Hej Helena,

    Du känner inte mig, men jag fick en länk på detta mejlat till mig. Först och främst vill jag bara säga att jag är ledsen för det som har drabbat dig. Jag förstår att du har ett svårt beslut att ta. Sedan måste jag tyvärr säga att någonting liknande har hänt mig, och kanske kan min historia hjälpa dig på något sätt. Jag skulle ta ut en spiral (som orskat mig stora problem) under narkos. Det skulle ta en kvart fick jag höra, men jag vaknade många timmar senare med en stomi. Spiralen hade satts in fel och hamnat i min tarm och allting kunde ha gått mycket illa. Jag har efter detta levt med stomi i dryt nio månader (först på tjocktarmen, sedan på tunntarmen) men är nu stomifri. Har genomgått totalt fyra operationer och haft mycket besvär, men är glad över att allting kanske kan lösa sig tillslut. Om du tror att jag på något sätt kan vara ett stöd för dig – jag kände att jag hade haft nytta av att komma kontakt med någon som levt med stomi osv. när jag drabbades – får du gärna mejla till mig.

    Oavsett vad önskar jag dig lycka till och hoppas att allting löser sig så bra det bara kan för dig.

    Hlsn Therese

  13. Märta says:

    Men fy fan alltså!
    Jag tycker så himla synd om dig som råkat ut för sånt klanteri! Stomi är väl det sista jag skulle vilja ha (i kategorin ofarliga men jobbiga saker) förstår att det är tungt!
    Pepp och kramar!!

  14. Tess says:

    Men gumman!!! :,((( Usch jag blir så ledsen för din skull!! Vilken förbannad otur rent ut sagt! Jag hoppas verkligen du läker nu och blir piggare snart och att allt ordnar sig till det allra bästa! Den där barnmorskan borde få smaka på sin egen ”medicin”……>:-(

    Tänker på dig och sänder massa StyrkeKramar! <3

  15. Caroline says:

    Hej Helena! 🙂

    Har följt din blogg nu än längre tid, älskar den! Är själv mammaledig med 2 små barn och när de tar en sovpaus så kopplar jag av med datorn 😉 Blir mycket bloggläsande. Ditt hem är så underbart fint, inspireras mycket! Bor själv i ett trähus och älskar lantlig inredning!

    Blev så ledsen nu när jag läste detta inlägg, självklart ska du få klaga!! Brukar själv tänka så, när det är något som går emot än så tänker man att vissa har det värre, men självklart ska man få ömka och tycka synd om sig själv! Det är ett stort val du har framför dig, inget roligt 🙁

    Ta hand om dig! Stor kram

  16. Kvinnan i "båset nästan bredvid ditt" says:

    Hej fina Helena,
    Vad förvånad jag blev att se dig… och i samma sexiga outfit som jag 😉 Tuff du är som fotograferade dig…jag vill helst bara förtränga bilden 😉

    Men du… vad ledsen jag blir för din skull 🙁 Önskar att din operation gått mkt mkt bättre….
    Jag har på väldigt kort tid fått lära mig att livet har en förmåga att vända i tvära kast och sätta oss på prövningar vi inte alls kunnat förutse….
    Men på något sätt tror jag att allt som händer har en mening… kanske för att vi ska ”vakna upp”, ta till vara och glädjas över det vi har, våga ta för oss av livet och leva det som vi verkligen vill.

    En klen tröst, men det behöver inte vara så nattsvart som vi tror nu. Man ställer in sig på värsta tänkbara scenario, men förhoppningsvis blir det inte så illa… varken för dig eller för mig 🙂
    Jag hoppas verkligen att det löser sig för dig på bästa tänkbara sätt, vilket beslut du än tar.
    Och ….som min kloka mamma sa till mig nyligen…. ”nu är läge att du tänker på dig själv, det har du aldrig gjort”…. Jag ger dig samma goda råd! Visst ska vi tänka och bry oss om andra, men vi ska tänka på oss själva i första hand <3

    Tänker på dig! Många varma styrkekramar <3 <3 <3

  17. Emmelie says:

    Kära älskade vän, jag vet inte vad jag skall säga till dig för att allt ska kännas bättre men jag tycker så fruktansvärt synd om dig och jag lider verkligen med dig. Vilket beslut du än kommer ta, är det ett tufft val som kommer påverka dig! Jag har en vän som fick ta bort en större del av sin tarm, då hennes liv var ohållbart med strul av tarmen varje dag. Hon har stomipåse idag och för henne är det de bästa valet hon gjort. Min sambos barndomsvän fick IBA och fick ta ut tarmen under en period – idag är den tillbaka i magen och han har ingen stomipåse längre men skulle inte tacka nej till det igen om det gjorde honom bättre! Jag vet att inget känns bra just nu som någon säger, jag hoppas bara att du inte känner att allt är meningslöst!
    Världens största kram till dig – du är en fantastisk människa och denna barnmorska som gjorde detta, borde få vetskap och en lexmaria anmälan – stå på dig min vän, lova det!!

  18. stolt mamma till två says:

    Nae men usch, stackars dig!! Så tråkigt att det blev så tokigt. Förstår att det känns jobbigt men som sagt det kunde ha varit värre. Tur du kan tänka positivt i det tuffa du varit med om.

    Massa styrke kramar från mig till dig!

  19. Millan i skåne says:

    Vilket jäkla skit du råkat ut för. Det som hänt är ju helt onödigt. Vilken barnmorska sätter en spiral så fel? Du som hoppades att allt skulle ordna sig med operation. Nu har du ändå spiralen kvar trots att du genomgått en operation. Du får vara rädd om dig och tänka på dig själv nu så att du snart blir bra. Kankse inte så lätt att ta det lugnt med 3 små bvarn o några tonåringar 😉 Hoppas att någon kan hjälpa er. Be om tid för diskussion med en specialist om vad det innebär att leva med spiralen på fel ställe och vilka risker det finns med att operera bort den. Sjukvården är för det mesta bra i vårt land men ibland går det riktigt galet precis som i ditt fall. Fast det var tur att ni fick lillprincessan. Hon är hur söt som helst. Kram på dig o krya på dig!

  20. Helena says:

    Hej kvinnan i båset nästan bredvid mitt! 🙂
    Ja vilket ställe att träffas på, skulle varit betydligt roligare på nån rock konsert eller hur?
    Oj vad jag har tänkt på dej! Varför ska sådant här hända dej? Skickade nyss ett mail till dej.
    Stor stor kram till dej fina du!!!
    /Helena

  21. Helena says:

    Therese: tack för att du hörde av dej och delade med dej av din historia, vilken jag blir så ledsen över. Att de bara kan göra så här med oss! Jag har skickat ett mail till dej. Stor kram /Helena

Kommentera