Inredningsreportage till Japan

Idag hade vi besök från Japan. 

Jag ska berätta mer för er som är intresserad av hur de vanligtvis jobbar för reportage i inredningstidningar. Vi har haft några besök, men ändå inte så många. Två gånger har vi varit med i Aftonbladets Härligt hemma och 2 gånger i lokala tidningar. Plus två gånger till tror jag…en gång reportage om ”jag och min blogg” och en gång när Meya föddes hemma i badrummet på nyårsafton. 🙂 Ytterligare en gång så hade vi besök av fotograf och frilansande reporter som tog något som kallades för ”skissbilder”. Vi fick det förklarat att det inte var så stylade bilder, utan mer ”skiss” och att de sedan skickades in till olika inredningstidningar för att se om någon nappade. Vilket ingen har gjort -än iaf.  Jag tyckte personligen (flåt fotografen) att de fotade lite felprioriterat, men jag är ju inte fotograf till yrket så jag ska kanske vara tyst…! 😉  Sedan har vi tackat nej till förfrågningar om att vara med i andra tidningar såsom, ja vad heter det nu (blackout) ja typ såna som skickas ut till alla. 

Till er som funderar på att fota hemma oss just nu,så tackar vi så mycket för det. Men säger nej till alla som inte ger ersättning. Sedan när jag startar mitt egna företag så får ni gärna göra reklam för det förstås (in my dream) hehe.

Vart var jag? Ja just. Hur det går till. Ungefär likadant vare sej de är från Japan eller Sundsvall. De knackar på är väldigt trevliga och vanligtvis går de runt först och sedan börjat de jobba. Fotografera. Ställa frågor.

 Idag så hoppade den Japanska killen raskt ut hur den silverfärgade nyare modell av Volvo  V70, med kameran (nej inte runt halsen) i handen. Jag såg att han redan började ”jobba” och kollade runt efter vad han skulle kunna fota. Eller var det den ej färdigrenoverade farstukvisten han begrundande?

Den japanska fotografen in action i vårt vardagsrum

Den japanska fotografen in action i vårt vardagsrum

Yoko är duktig på svenska och fick tolka. Vår Japanska är inte så bra. Jag kan bara säga Ja. :)

Yoko är duktig på svenska och fick tolka. Vår Japanska är inte så bra. Jag kan bara säga Ja. :)

 

När Yoko började fråga Jocke och mej om huset och renoveringen så drog han direkt in i vardagsrummet och började rigga upp stativet där. J, Y och jag gick runt i huset och hon ställde samtidigt lite frågor till oss och vi ställde frågor tillbaka. 🙂

Sedan drog J och jag iväg en sväng för att bära upp grejer till den gamla smedjan, så något foto även kunde tas där.

Bjöd på kladdkaka, med jordgubbar, grädde, mini marshmallow och kaffe. 🙂

110

111

De kom vid 10 och for vid 13. Jag hade fått för mej att VI inte skulle vara med så mycket på bilderna så fåfänga Helena hade ju inte gjort så mycket med sej själv. Mest med hemmet ju. Jag har en härligt fin utväxt och ja egentligen hade jag väl valt en annan outfit än gamla stövlar, byxor och tröja. Lite mer smink också kanske? Hahaha. Menmen. Thats me. Jocke blev instruerad att låtsas snickra och jag att skära upp kladdkakan med ett leende och hänga tvätt -fast inte samtidigt som tur var.  🙂 Vi hade barnen hos farfar och farmor, men hämtade hem dem mot slutet eftersom de hade en önskan om att döttrarna skulle vara med på bild. Så vi hämtade hem trött-söl-struliga barn. Inte direkt fixade för en fotografering utan mer ”naturligt”. Men deras mamma sprang såklart efter och försökte byta kläder på dem eftersom. Så de har nog lite olika bilder på sej på fotona. Beroende på vilka som väljs. På gungorna, på studsmattan, i rummen,  i trappan inomhus eller inga alls?

Jocke och Yoko

Jocke och Yoko

Det är grymt mycket jobb innan en fotografering. Du vill ju inte visa ett stökigt eller ostylat hem så du måste verkligen vara överallt och är hemmet modell större så, ja = mer jobb. Men det behöver ju inte vara så. Det bestämmer ju DU som har tackat ja till ett team. Vad vill du visa upp? Men jag är så jäkla petig och egentligen skulle jag kunna hålla på fortfarande och fixa och ändå inte vara nöjd…mmm så är det. Det stora badrummet uppe samt barnens rum så brydde jag mej inte om att styla. Men nu blev det foton tagna i båda tjejernas rum ändå. Trots ”leksaksstök”.  Jag går själv runt med en kamera innan, eller så håller jag händerna framför mej som en ”lins” och kollar vad man får med i olika vinklar och försöker piffa/styla efter det. DET är verkligen något som jag älskar att göra. Tycker att det är så jäkla kul och skulle kunna tänka mej att jobba mer mot inredningshållet. Kanske passande nu när jag är uppsagt och ännu inte har nåt nytt när man nuvarande tjänst tar slut i höst/vinter?! Ja ingen aning vad framtiden har att erbjuda. JOBB hoppas jag iaf.

I vårt sovrum

I vårt sovrum

Fotografen från Japan (som Yoko sa att vi kunde skriva att han hette ”Tack” eller ”Tacko”) gav oss en liten present från Japan. Efter att ha snurrat upp flera lager med papper så visade sej två små söta Japanska Sake koppar -från Japan förstås. Vad glad jag blev! De var verkligen så söta båda två. 🙂

En sak som Yoko sa när hon klev in var att hon inte hade förväntat sej att det skulle se ut så här. Att det var finare än vad hon hade föreställt sej från bilder. DET gjorde mej glad. Värre om det vore tvärtom… 😀

106

I augusti någon gång så beräknas det vara klara med inredningsboken från Sundsvall som ska säljas i Japan. Det är 7 hem från Sundsvall (om jag fattat allt rätt) så det ska bli jättekul att se färdiga boken sedan med alla fina hem. TVÅ vet jag ju redan om, på instagram heter tjejerna @hannashantverk @liestrade och jag heter ju @helenashem 🙂

Tack för idag!

One comment

  1. Hanna says:

    Hej Helena!
    Sitter precis och ska göra ett Japan-inlägg, och kom på att du kanske också visat det på bloggen 🙂
    Kul o se mer bilder från ditt hem och följa med bakom kulisserna hos dig! Själv hann jag inte fota så mycket när de var här, och det blev bara med mobilen ..men men.
    Kul också att läsa att du funderar på att starta eget, går omkring i samma lika tankar 😉

    Ha d bäst!
    Kram Hanna

Kommentera