Följa sina drömmar

20140116-203144.jpg

Försöker peppa mej själv!

Drömmar är härliga och jag beundrar verkligen de som följer sina drömmar, ger sej hän. Kanske helt byter livsstil. Boende. Jobb. Utbildning. Partner. Land. För att det är deras dröm.
Jag har också drömmar som jag är säker på att jag kommer att följa. Det är min dröm i alla fall. Att jag kommer göra det…
Men visst blir det liiite svårare att bara följa sina drömmar när man är äldre? När man har familj, småbarn. Jag kan ju inte bara tänka på mej.
Men jag är verkligen inte van att bara tänka på mej själv.
20 år gammal fick jag mitt första barn och har sedan dess satt mina barn i första hand. Självklart. Eftersom den yngsta är två år så kommer det att vara så ett bra tag till. 🙂
Ekonomin är ju en annan bit. Eller egentligen den största biten. Den viktigaste. Hade jag haft en massa pengar så hade jag kunnat följa bra många av mina drömmar.

”Följ dina drömmar!!!” Skriker min äventyrliga sida. ”Det kommer bli kanon.” ”Du brinner ju för det”
Men sedan knackar den präktiga sidan på och säger mer förnuftigt
”Följ dina drömmar du! Men bara om det inte kommer att påverka din familj negativt på nåt sätt…” ”Kan du lämna garantier?”

Jaha vart leder det här? Våga följa dina drömmar…Ja det ska jag! Jag ska bara ordna det säkert först…kan ta tid!?! 😀

Har du följt dina drömmar?

This entry was posted in Blandat.

5 comments

  1. Katarina says:

    Nej, jag är för feg. Som du säger kommer barnen i första hand och i andra hand den ekonomiska tryggheten. Att säga upp mig från en trygg anställning och kasta mig ut i det osäkra vågar jag inte, men är full av beundran för (och lite avundsjuk på) dom som faktiskt gör det.

  2. Nina says:

    Å vad jag känner igen mig! Och eftersom vi har en del liknande intressen kan jag tänka mig att våra drömmar cirkulerar kring samma beslut 🙂 Blev också mamma ung – 21 år och har fortfarande småbarn. Men det tror jag skulle funka, det svåraste är som du säger ekonomin. Tänk om min dröm inte skulle fungera. Tänk om vi till och med skulle måsta lämna det hem jag älskar så högt? Man kanske bara ska nöja sig med att ha ett helt ok jobb och förverkliga sig själv på fritiden? Kan inte någon bara kolla in lite i framtiden och säga till mig vad som är rätt…? Kram på dig och hoppas du hittar ett svar som känns rätt!

    // Ninateet

  3. Helena says:

    Oj!…oj vad jag känner igen mig!! Du är klockren. Men först…kul att ta en rejäl vänstersväng in på bloglovin igen efter. Minst ett år sen! Man blir rätt bekväm när man lagt bloggen på hyllan och bara har instagram att gotta sig i, MEN..det är vad tiden räcker till just nu. Småbarnstiden…den har jag hällt på med i 20 år jag oxå. Alltså HALVA mitt liv…lika som dig. Känns rätt skönt faktiskt att 4;e barnet snart blir 4 år och man skaffar dig vuxenpoäng som att gå på toaletten och kunna stänga dörren utan svans där bak. Äta varm mat! slippa fundera om man ska vagnen med eller inte! Skönt! Drömmar…drömmar har man och ibland önskar man att benen var tuffare än vad huvud är för att knalla in på nya vägar, men jag tror vi mammor ÄR så. Man har varit så mitt upp i hela barn, hem, handla, städa -karusellen för länge så man blir långt från ego. Men jag har drömmar och visioner som jag kan bra nog utantill nu. Tror vare sig man har barn eller inte så behöver man få höra från andra att DO IT! Livet är ju faktiskt här och nu..oavsett berg och dalar, hus eller lägenhet. Ska bara först….sen så. Tack för dina härliga inlägg. Ska besöka dig snart igen. Nyfiken på vart dina drömmar bär!

Kommentera