Äntligen. Idag var vi på rutin ultraljudet.
Vår fina bebis! Åh vad vi längtar efter dej. Storasyster Betty blev så glad när hon fick en egen bild på dej.
Jag har inte känt några sparkar sedan fostervattenprovet och har varit knäpp av oro ibland. Att bebisen skulle vara död…Usch vad man oroar sej. Igårkväll när Jocke och jag hade lagt oss så kände jag faktiskt en ordentlig rörelse -när jag hade handen på magen. SÅ underbart. Då kan ni ju förstå hur det kändes att få se bebisen på ultraljudet idag. Se det lilla hjärtat ticka och benen och armarna sprattla. Munnen smacka. Vi fick t o m höra hjärtljuden. Jocke satt bara och log och jag blev alldeles tårögd av glädje och ren lycka. Allt såg SÅ bra ut. Vår lilla lilla dotter. 200 gram och 18 cm lång. Ja dotter! 😀 Jocke hade rätt -det är en tjej till. Triss i tjejer, inte dåligt va? Hihi. Blev backad några dagar med datumet så nytt beräknat BF datum är 30 december. Jag är alltså i vecka 19 (18+3). Hm…för första gången så känner jag att det inte skulle göra någonting om jag gick över tiden 2-3 dagar! 😀
Alltså hur cool bebis har vi inte? Ser ni att hon gör V-tecknet? 😀
