Vilar

Det gick bra idag. Tack till er som höll tummarna både irl och i bloggvärlden. 🙂

För er som inte vet hur det går till på ett fostervattenprov så kan jag tala om att före provtagningen görs en noggrann ultraljudsundersökning för att man ska hitta det bästa provtagningsstället. Under ultraljudskontrollen sticker (hugger) läkaren in en tunn (lång) nål genom buken och livmodern in till fostervattnet och suger ut ungefär en matsked fostervatten. Fostervattenprovet analyseras sedan på laboratorium. Fostervattenprov görs utan bedövning. Eftersom jag har Rh-negativ blodgrupp så fick jag en gammaglobulinspruta i skinkan också för att förhindra att jag utvecklar antikroppar.

Jodå det kändes när sprutan högg in i magen. Konstigt nog så ska tydligen sprutan som jag fick i skinkan göra ont -men det kändes NOLL iaf om man jämför. Efteråt är det viktigt att man inte anstränger sej fysiskt. Man får inte lyfta heller så det var skönt att tjejerna var hos farmor och farfar till 16 idag. Sedan har Jocke fått fixa med lyft och sånt. 🙂

Själv har jag bara (ja nästan iaf) legat på divanen och vilat.

Jag och Betty har en äppelstund på divanen

"Här fick bebisen en nål i magen för att se att den inte var sjuk. Sedan fick han plåster så allt blev bra!" 🙂 Betty är så intresserad av bebisen där inne som hon kallas "min bebis"!

Bebisen sprattlade på för fullt där inne i magen och det var så kul att få se h*n igen. Jag har faktiskt känt fosterrörelser också. Första gången förra veckan. MYS! Nu kan jag såklart inte slappna av förrän provsvaren har kommit (ska ske innan helgen) och missfallsrisken är över. Men jag får tänka som så att det är SÅ liten risk att nåt ska gå fel.

Jo just, han (överläkaren) backade mej en vecka också. Var 14+6 enligt måtten de tog idag, men det är ingenting som jag bryr mej om. De ändrade fram och tillbaka med  Tyra också så jag väntar på RUL som är den 1 aug -då får vi veta om det är en pojke eller flicka också. 😀

HÄR kan ni läsa om hur det var när jag tog provet när Tyra var i magen.

Fostervattenprov

Nu ska vi strax lämna tjejerna hos farmor och farfar. Sedan åker Jocke och jag in för att ta fostervattenprov. För tredje gången. Det gick ju bra de två andra gångerna så det går säkert bra nu också…men jag är såklart orolig för allt. Tänker saker som att ”Jag har fått 4 friska barn, jag kanske inte får fler!?” Ja jag oroar mej för sticket (som har känts mer  som ett hugg) och jag oroar mej för (den lilla) missfallsrisken och jag oroar mej SÅ mycket över att bebisen ska ha sjukdomar eller skador. Om ni har möjlighet så håll gärna alla tummar ni har!!!

Vecka 15+6 idag. Dagens UL kanske visar andra siffor. Återstår att se.

Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.